Fråga facket Fråga facket

Stora risker med svartjobb

Arbetsmarknad Svartarbete snedvrider konkurrensen och innebär stora risker för både den som arbetar svart och den som anlitar svart arbetskraft. Vi uppmanar till debatt om detta samhällsproblem, skriver Ingela Edlund med flera.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i UNT 13 november 2012

Alla förlorar på svartjobb. Fusket är negativt för individer, seriösa företagares konkurrenskraft, arbetsmiljön och för samhället i stort. Personer som arbetar svart förlorar samhällets skyddsnät. Samhället i sin tur går miste om cirka 65 – 70 miljarder kronor varje år i uteblivna skatteintäkter. Samtidigt drabbas seriösa företag eftersom de har svårt att konkurrera med företag som anlitar arbetskraft svart. För första gången tar nu en rad fackförbund, näringslivsorganisationer och myndigheter tillsammans ett krafttag mot svartarbete.  

Sund konkurrens innebär tydliga regler, rimliga möjligheter till nyetablering, effektiva sanktioner mot ekonomisk brottslighet och lika villkor för olika aktörer på marknaden. Tyvärr ser verkligheten inte alltid ut så.

Företag som medverkar i skattefusk, korruption, olagliga karteller, fusk med upphandlingsreglerna och andra typer av ekonomisk brottslighet snedvrider konkurrensen. Om företagen inte agerar på samma villkor kan på kort sikt de som bryter mot reglerna få fördelar samtidigt som seriösa företag riskerar att slås ut av oseriösa aktörer. Det vanligaste sättet att fuska är att anlita svart arbetskraft.

Personer som arbetar svart spelar ett högt spel eftersom de riskerar böter eller att hamna i fängelse. De saknar också rätt till pension och a-kassa och är oförsäkrade om de blir sjuka eller råkar ut för en olycka på arbetsplatsen. Dessutom är det ofta svårt att få hyra lägenhet eller låna pengar om inte bevis på regelbunden inkomst kan visas upp.

Ofta är det personer som redan har det svårt på arbetsmarknaden som utnyttjas av oseriösa arbetsgivare och som tvingas att arbeta svart. För dessa personer kan det bli besvärligt att få referenser och betyg för att söka andra jobb och svartjobbet kan bli en ond cirkel som är svår att ta sig ur. Den privatperson som anlitar svart arbetskraft begår också en olaglig handling och tar även stora risker. Att klaga på dåligt utförda jobb är svårt – garantier saknas och ansvaret vid skada kan bli mycket dyrbart när det saknas försäkringar.

Allmänhetens syn på skattefusk har förändrats och allt fler tar i dag avstånd från svartarbete. Detta är en positiv utveckling, men mycket arbete kvarstår. Företagare, fackförbund, myndigheter och enskilda har ett stort ansvar att sätta stopp för svartarbete.

Därför väljer Frisörföretagarna, GS, Kommunal, LO, SLA, Svenska Taxiförbundet, Sveriges Byggindustrier, Sveriges Möbeltransportörers Förbund, Sveriges Tvätteriförbund, Sveriges Åkeriföretag, Transportarbetareförbundet, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Konkurrensverket och Skatteverket att gå samman i kampen för konkurrens på schyssta villkor.

Den 13 november träffas alla som undertecknat denna artikel vid ett öppet seminarium för att diskutera hur våra attityder till svartarbete påverkar vårt samhälle och vad vi som privatpersoner och organisationer kan göra för att fortsätta förändra allmänhetens och företagens attityd till svartjobb i rätt riktning. Vi uppmanar till en bredare debatt om problemen med svartarbete och bjuder in alla intresserade att delta vid seminariet.

Ted Gemzell, verkställande direktör, Frisörföretagarna

Per-Olof Sjöö, ordförande, GS

Annelie Nordström, ordförande, Kommunal

Ingela Edlund, andre vice ordförande, LO

Katarina Novák, verkställande direktör, SLA

Thomas Winskog, förbundsdirektör, Svenska Taxiförbundet

Ola Månsson, verkställande direktör, Sveriges Byggindustrier

Marlene Malmqvist, ordförande, Sveriges Möbeltransportörers Förbund

Sofia Sjöström, förbundsdirektör, Sveriges Tvätteriförbund

Johan Lindström, verkställande direktör, Sveriges Åkeriföretag

Lars Lindgren, förbundsordförande, Transportarbetareförbundet

Mikael Sjöberg, generaldirektör, Arbetsmiljöverket

Eva Fröjelin, generaldirektör, Ekobrottsmyndigheten

Dan Sjöblom, generaldirektör, Konkurrensverket

Ingemar Hansson, generaldirektör, Skatteverket