Publicerad i Göteborgs Posten 4 april 2022
Inflationen i Sverige är på historiskt höga 4,5 procent. De senaste månadernas höga energipriser har nu fått sällskap av betydande prishöjningar på livsmedel.
Än så länge är de ökade svenska livsmedelspriserna förknippade med höstens och vinters stigande energipriser för bönderna. Direkta effekter av Ukrainakriget är begränsade. Men svenska konsumenter riskerar under kommande månader att drabbas av stora prishöjningar på livsmedel. ICA har redan börjat höja. EU hade före Ukrainakriget en betydande import från Ryssland och Ukraina inom områdena energi och jordbruk. Exempelvis kommer 57 procent av EU:s import av majs från Ukraina och 30 procent av gödningsmedel till jordbruket kommer från Ryssland. Risken är stor för negativa spridningseffekter när dessa varor ökar i pris. Det gäller inte minst om höga priser på gödsel, djurfoder och drivmedel leder till ekonomisk utsatthet för bönderna och därmed minskad odling och djurhållning i Sverige.
Den förhöjda svenska inflationen har föranlett flera andra ekonomer att efterfråga snabba och betydande räntehöjningar. Jag delar inte den åsikten. Inflation uppstår när löntagare eller företag kompenserar sig för prisökningar, genom att kräva högre lön eller höja sin försäljningspriser. Genom avtalsrörelsen är svensk lönebildning centraliserad och inflationsmålet vägs in när lönerna förhandlas. Men än så länge är det inte lönerna som driver inflationen. Det har nämligen inte skett några större lönehöjningar utöver dem som finns i kollektivavtalen. Men om inte inflationshotet kommer via lönerna, varifrån kommer det då? Svaret är företagen: "ICAflationen".
Sverige har ett oligopol inom dagligvaruhandeln. De tre största aktörerna Axfood, Coop och ICA kontrollerar tillsammans 90 procent av marknaden. ICA har över hälften av försäljningen av dagligvaror i Sverige och är bland de mest lönsamma butikskedjorna i världen. Företaget bedöms ha uppemot tre gånger högre vinstmarginal jämfört med stora internationella aktörer som Carrefour, Lidl och Metro (DN 21/10 2020). ICA kan därmed, till skillnad från svenska löntagare, kompensera sig mot höjda inköpspriser och behålla sina höga vinstmarginaler genom att själva ta ut nästan hela prisökningen på konsumenten. Oligopolet inom svensk dagligvaruhandel riskerar på så sätt att bli en central kanal för att driva upp inflationen i Sverige. Hur ska man bekämpa en hög inflation som inte drivs av löner utan skenande priser på energi och livsmedel? Det är lätt att konstatera att Riksbankens räntevapen här är synnerligen trubbigt. Andra insatser krävs.
För det första behöver Sverige breda insatser på energiområdet med ändrade skatter och ökad energieffektivisering (Hållö GP 22/1).
För det andra behövs riktat stöd för att säkra att svensk livsmedelsproduktion inte minskar, och därmed driver upp priserna ytterligare, under trycket av skenande priser på energi, gödsel och djurfoder.
För det tredje behöver ägarkoncentrationen inom livsmedelshandeln utmanas hårdare. Hög inflation urholkar nu arbetarnas löner, pensionärernas pensioner och böndernas ekonomi. Även ICA, Axfood och
Coop behöver bära sin del av bördan och sänka sina vinstmarginaler. Konkurrensverket behöver tuffa till sig. Men även du som enskild konsument har en viktig uppgift. Jämför priser! Säg ifrån. Acceptera inte ”ICAflationen”.
Torbjörn Hållö, LO-ekonom