Facket direkt facketdirekt.nu

Inflation – allt du behöver veta men aldrig vågat fråga om

Rapport I rapporten beskrivs begreppet inflation och en förståelse ges för konsekvenserna av inflation. I rapporten förs också resonemang om inflationsmålet som är det verktyg för penningpolitiken som centralbanker använder i dag. Den fristående rapporten är framtagen av LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Ökning av priserna

Med inflation menas en generell ökning av prisnivån. Prishöjningar på enskilda varor, eller engångshöjningar av den allmänna prisnivån, är inte inflation. Klassiskt sett brukar man mena att inflation uppstår då penningmängden i ekonomin ökar, men inflation kan också uppstå om konsumenterna efterfrågar fler varor och tjänster än vad företagen kan producera, eller om kostnaderna för att producera ökar.

Inflationen påverkas till stor del av hushållens förväntningar Inflationen uppskattas årligen genom Konsumentprisindex (KPI) som är prisutvecklingen för en genomsnittlig korg av varor och tjänster. Man vill hålla inflationen låg eftersom det finns kostnader förknippade med inflation.

Prisstabilitet

För att upprätthålla prisstabilitet och bedriva penningpolitik finns några olika verktyg tillgängliga. Framförallt används penningmängden, styrräntan, inflationsförväntningar och växelkursen.

I Sverige är det Riksbanken som ansvarar för penningpolitiken. Deras uppgift är att upprätthålla pengarnas värde över tid och se till att betalningar i ekonomin sker på ett säkert och effektivt sätt. Det är också Riksbanken som ger ut sedlar och mynt.

Penningpolitiken

Den nationalekonomiska teoribildningen kring inflation har utvecklats över tiden. Sammanfattningsvis har den kommit fram till att inflation framförallt är ett monetärt fenomen, därför är det centralbankens uppgift att hålla inflationen under kontroll. Penningpolitiken kan inte påverka arbetslösheten på lång sikt, man kan alltså inte använda inflationen som ett medel för att nå full sysselsättning i det långa loppet.

Förväntningar på penningpolitiken spelar roll för hur ekonomin fungerar och prisstabilitet är viktigt för ekonomisk tillväxt, därför bör penningpolitiken förbinda sig till att upprätthålla ett trovärdigt nominellt ankare. Det finns även ett tidsinkonsistensproblem när man bedriver penningpolitik, på grund av detta bör centralbanken vara självständig. År 2013 fyllde det svenska inflationsmålet 20 år. Idag arbetar drygt femtio centralbanker världen över med rörlig växelkurs och ett numeriskt inflationsmål. De flesta länder har ett flexibelt inflationsmål vilket innebär att centralbanken både fokuserar på prisstabilitet och stabilisering av realekonomin, såsom produktionsgap och arbetslöshet.

Noll i inflation

Vilken nivå av inflation som är optimal är ett omdiskuterat ämne. Det finns till exempel förespråkare för ett mål på noll procent. Argumenten är att det eliminerar osäkerheten kring den framtida inflationsnivån samt undviker problem förknippade med att skattesystemet inte tar hänsyn till inflationen. Andra hävdar däremot att en inflationsnivå på noll procent leder till ineffektivitet på grund av att löner och priser är rigida nedåt. Därför krävs det inflation för att kunna få till stånd reallönesänkningar i branscher där efterfrågan på arbete sjunkit.

Ett annat argument för att sätta inflationen högre än noll är att man undviker deflation. Att sätta ett inflationsmål över noll procent kan ses som en viss försäkring emot deflation. Argumenten mot att höja inflationsmålet över två procent är framförallt att man då undviker att nå en bindande nollränterestriktion.

Det finns även alternativa mål såsom prisnivåmål eller ett mål för nominell BNP. Det är dock inget land som idag använder dessa i praktiken. Det finns även alternativa metoder för att undvika en nollränterestriktion såsom kvantitativa lättnader, kreditlättnader, forward guidance eller via växelkursen.

Högre arbetslöshet än nödvändigt

I Sverige har inflationsmålet bidragit till att inflationen varit låg och stabil sedan införandet. Dock har Riksbanken misslyckats med att nå två procent i genomsnitt vilket troligen har inneburit att arbetslösheten har varit högre än nödvändigt. Det kan därför finnas anledning att se över kontrollen av Riksbanken för att stärka det demokratiska inflytandet över penningpolitiken.

Rapporten Inflation – allt du behöver veta men aldrig vågat fråga om (pdf)

Om rapportserien från projektet Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik

Projektet Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik har i uppdrag att arbeta fram underlag till LOs nästa kongressrapport. En rapportserie tas fram av såväl egna som externa experter. Rapporterna ska bidra till en öppen och bred debatt kring frågor som knyter an till kongressrapporten. Slutsatserna är författarnas egna och beslutas inte av LOs styrelse.

Läs mer om projektet.