Hoppa till innehåll

Partsgemensam rättslig analys av EU-kommissionens förslag till direktiv om tillräckliga minimilöner

Ladda ner rapport

Kommissionens förslag till direktiv strider mot Fördraget om den Europeiska unionens funktionssätt, men även mot närhetsprincipen. Löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller lockout undantas uttryckligen från EU:s lagstiftningskompetens.

  • Kollektivavtal

Rapport

Sammanfattning

  • Kommissionens förslag till direktiv strider mot Fördraget om den Europeiska unionens funktionssätt (FEUF), men även mot den så kallade subsidiaritetsprincipen (eller närhetsprincipen). Artikel 153.5 FEUF undantar uttryckligen löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller lockout från EU:s lagstiftningskompetens och nämnda områden är därmed exklusivt medlemsstaternas kompetens. Förslaget omfattar även artikel 153.1 f. Företrädande och kollektivt tillvaratagande av arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen, inbegripet medbestämmande i de övriga delar av direktivet som reglerar kollektivavtalstäckning och att kollektivavtal på olika sätt ska främjas. Artikel 153.1 f kan enligt artikel 153.2 regleras endast genom enhälligt beslut.
  • Sverige är inte undantaget från direktivet utan endast från de artiklar som reglerar hur en lagstadgad minimilön ska fastställas. Sverige omfattas av artikel 1 och 2 som inte kan tolkas på annat sätt än att medlemsstaterna ska se till att alla arbetstagare omfattas av en minimilön. Sverige omfattas även av artikel 11 som ger en enskild arbetstagare rätt att hävda rättigheter enligt direktivet. Det innebär att svenska kollektivavtals omfattning och innebörd ytterst kan komma att tolkas av EUdomstolen om förslaget blir verklighet.
  • Kommissionens förslag till direktiv om tillräckliga minimilöner syftar till att alla arbetstagare inom EU ska ha rätt till skydd för en rättvis minimilön, antingen i lag eller genom kollektivavtal. Direktivförslaget består i övrigt av allmänt formulerade principartiklar och definitioner av centrala arbetsrättsliga begrepp, exempelvis kollektivavtal, kollektivavtalsförhandlingar, kollektivavtalstäckningsgrad och minimilön, som kommer behöva tolkas och fyllas ut av EU-domstolen. Förslaget lägger grunden till en EU-rättslig arbetsmarknadsmodell och innebär ett stort intrång i den svenska kollektivavtalsmodellen.
  • Kommissionens förslag utgör ett allvarligt angrepp på den svenska kollektivavtalsmodellen. Långsiktigt står den kollektiva självregleringsmodellen, där parterna ges det primära ansvaret att självständigt reglera villkoren på arbetsmarknaden, på spel. Förslaget skapar en fullständigt oacceptabel rättslig osäkerhet för centrala delar av kollektivavtalsmodellen.

Publicerad: 2020-11-26

Relaterat

Rapport
Lönerapport år 2024År 2023 var den genomsnittliga månadslönen - uppräknat till heltid - 39 200 kronor. Löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän och mellan kvinnor och män är stora.
  • Kollektivavtal
Rapport
Lönerapport år 2023Medellönen för samtliga anställda var 37 500 kronor i månaden enligt 2022 års lönestatistik. För arbetare var medellönen 29 300 kronor och för tjänstemän 45 100 kronor. Medellönen var alltså 15 800 kronor, eller 54 procent, högre för tjänstemän än för arbetare.
  • Kollektivavtal
Rapport
Löner år 2004Löner och löneutveckling år 19942003.
  • Kollektivavtal
Rapport
Lönerapport år 2022För arbetare var medellönen 28 500 kronor och för tjänstemän 43 600 kronor. Medellönen var alltså 15 100 kronor, eller 53 procent, högre för tjänstemän än för arbetare.
  • Kollektivavtal
Rapport
Lönerapport år 2021Medellönen för samtliga anställda var 35 400 kronor i månaden enligt 2020 års lönestatistik. För arbetare var medellönen 28 000 kronor och för tjänstemän 42 200 kronor. Medellönen var alltså 14 200 kronor, eller 51 procent, högre för tjänstemän än för arbetare.
  • Kollektivavtal
Rapport
Partsgemensam fördjupad analys av EU-kommissionens förslag till direktiv om tillräckliga minimilöner med beaktande av yttrandet från rådets rättstjänstEfter en fördjupad analys av kommissionens förslag till direktiv om minimilöner med beaktande av yttrandet från rådets rättstjänst ser vi rättsliga hinder för EU på området.
  • Kollektivavtal
Rapport
Lönerapport år 2020Medellönen för samtliga anställda var 34 700 kronor i månaden enligt 2019 års lönestatistik. För arbetare var medellönen 27 500 kronor och för tjänstemän 41 300 kronor.
  • Kollektivavtal
Rapport
Rapport från parternas arbetsgrupper inför förhandlingarna om trygghet och omställningNär förhandlingarna om Trygghet och Omställning pausades i december 2019 tillsattes tre arbetsgrupper. Gruppernas rapporter är nu klara.
  • Kollektivavtal
Rapport
Lönerapport år 2019Löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän fortsätter att öka. Medellönen för tjänstemän är nu hela 13 500 kronor, 50 procent, högre än för arbetare.
  • Kollektivavtal
Rapport
Lönerapport år 2018Löner och löneutveckling år 1913-2017 efter klass och kön.
  • Kollektivavtal
Rapport
Extrapengar vid föräldraledighet en utvärdering av föräldrapenningtillägget 2018Föräldralediga kan förlora upp emot 30 procent av inkomsten efter skatt under föräldraledigheten. För de allra flesta troligtvis ett betydande inkomsttapp.
  • Kollektivavtal
Rapport
F-skattesystemets skuggorSedan F-skattesystemet infördes 1993 har reglerna ändrats flera gånger. Systemet har med tiden blivit allt mer generöst. De viktigaste ändringarna genomfördes av den borgerliga regeringen 2009. En offentlig utredning från 2017 anger att det falska företagandet ökat.
  • Kollektivavtal

Håll dig uppdaterad!

Prenumerera och få nyheter, berättelser och uppdateringar som berör dig.

LO har idéerna för framtiden

LO står för Landsorganisationen i Sverige. Vi är 13 fackförbund som arbetar för bättre arbetsvillkor och social rättvisa. Vi påverkar beslutsfattare och ökar medvetenheten om arbetslivets frågor – LO har idéerna för framtiden.

Läs mer om LO

Landsorganisationen i Sverige

Barnhusgatan 18, 105 53 Stockholm
Tel: 08-796 25 00
Fax: 08-796 25 17
e-post: info@lo.se

Org.nr 802001-9769