Hoppa till innehåll

Agera mot arbetslivskriminalitet

  • Arbetsmarknad

Vad är arbetslivskriminalitet?

Med begreppet arbetslivskriminalitet menar vi olika typer av brott mot de lagar och avtal som reglerar arbetsmarknaden. Det inkluderar allt från lönestöld och svartarbete till arbetskraftsexploatering, brott mot arbetsmiljölagar och systematiska överträdelser av kollektivavtal.

Kriminella aktörer drar fördel av utsatta arbetstagare – ofta inom sektorer med låg facklig täckning och hög andel utländsk arbetskraft – för att konkurrera genom låga löner och undermåliga arbetsvillkor. Konsekvenserna är omfattande. Arbetstagarna far illa och hela välfärdssystemet hotas när skatt undanhålls och socialförsäkringar inte betalas in.

Exempel på arbetslivskriminalitet:

  • Lönestöld: När arbetstagare tvingas betala tillbaka delar av sin lön till arbetsgivaren, ofta utan skriftliga bevis.
  • Människohandel: Exploatering av migrantarbetare som luras eller tvingas in i arbete under hot om våld eller ekonomiskt beroende.
  • Brott mot arbetsmiljölagen: Farliga arbetsmiljöer där grundläggande skyddsåtgärder saknas, vilket leder till allvarliga olyckor eller skador.

Fackets roll i kampen

Fackliga organisationer har en central roll i att motverka arbetslivskriminalitet genom att organisera arbetstagare, teckna kollektivavtal och övervaka att avtalen följs. En stark kollektivavtalstäckning är avgörande för att skydda arbetstagare från exploatering, särskilt inom riskbranscher. Facket agerar även som en viktig länk mellan arbetstagare och myndigheter.

Det är dock viktigt att du som är facklig företrädare inte försöker agera polis. Din roll är att uppmärksamma oegentligheter och rapportera dem till relevanta myndigheter.

Riskbranscher

Arbetslivskriminalitet förekommer i flera sektorer, men vissa branscher är särskilt drabbade på grund av låg facklig anslutning, stor andel utländsk arbetskraft och komplicerade leverantörskedjor. Personalintensiva branscher med låga inträdesbarriärer, där arbetstagarna ofta har låga utbildningskrav, är särskilt utsatta.

Exempel på riskbranscher:

  • Bygg och anläggning
  • Städ och lokalvård
  • Restaurang och hotell
  • Transport och logistik
  • Vård och omsorg
  • Gig- och plattformsföretag (exempelvis cykelbud och matleveranser)

Dessa branscher kännetecknas ofta av otrygga anställningar, dålig arbetsmiljö och förekomst av svartarbete, vilket gör dem extra sårbara för oseriösa aktörer.

Arbetstagare vs uppdragstagare

Att felaktigt klassificera arbetstagare som uppdragstagare är ett vanligt sätt att undvika arbetsgivarens skyldigheter – särskilt inom byggbranschen och gig-ekonomin.Skillnaden mellan en arbetstagare och en uppdragstagare är central för att förstå vem som omfattas av arbetsrättsliga skydd och kollektivavtal: 

Arbetstagare:

  • I regel underordnad arbetsgivaren, står under arbetsledning och har en kontinuerlig anställning.
  • Arbetsledning: Står under arbetsgivarens kontroll och ska följa arbetsgivarens instruktioner.
  • Kontinuitet: Anställningen är ofta långvarig och arbetsuppgifterna är en del av den löpande verksamheten.
  • Skydd och förmåner: Har rätt till lön, semester, pension och skydd enligt arbetsmiljölagstiftningen samt kollektivavtal.

Uppdragstagare:

  • Ofta kallade egenföretagare. Utför arbete på uppdragsbasis, har större frihet att bestämma hur och när arbetet ska utföras, och bär själva ansvaret för sociala avgifter och skatter.
  • Självständighet: Kan själva bestämma hur och när arbetet ska utföras, samt ha möjlighet att sätta någon annan i sitt ställe för att utföra arbetet.
  • Specifika uppdrag: Arbetet är ofta tidsbegränsat och rör specifika projekt eller uppdrag, snarare än en kontinuerlig anställning.
  • Eget ansvar: Uppdragstagaren ansvarar för att betala skatter, sociala avgifter och egna försäkringar.

Arbetsgivarens informationsskyldighet

Enligt medbestämmandelagen, MBL, har arbetsgivaren skyldighet att informera och förhandla med facket innan de anlitar entreprenörer eller bemanningsföretag för arbete som omfattas av kollektivavtal. Facket har en så kallad vetorätt, se nedan:

Fackligt veto

Vetorätten innebär att facket kan stoppa anlitandet av utomstående aktörer om det bryter mot lag eller avtal.

  • Arbetsgivaren måste presentera all relevant information om den tilltänkta entreprenören eller bemanningsföretaget.
  • Facket kan lägga in veto om företaget inte lever upp till lagar och avtal, exempelvis genom att använda falska egenföretagare eller bryta mot kollektivavtal.
  • Om arbetsgivaren bryter mot denna skyldighet kan facket begära skadestånd.

Arbetsmiljö och arbetstidsregler

Brott mot arbetsmiljölagen och arbetstidsregler är vanligt förekommande inom arbetslivskriminalitet. Arbetspass som sträcker sig över tillåtna tidsgränser, utebliven vila och bristande säkerhetsåtgärder är exempel på sådana överträdelser.

Arbetstidsregler:

  • Veckoarbetstiden får uppgå till maximalt 48 timmar (beräknat över en fyra månaders period).
  • Varje arbetstagare har rätt till minst 11 timmars dygnsvila och 36 timmars sammanhängande veckovila.
  • Nattarbete får inte pågå mer än åtta timmar i genomsnitt per dygn.

Arbetsmiljöbrott innebär ofta direkt fara för arbetstagarens hälsa och säkerhet och kan även kopplas till lönestöld och ekonomiskt utnyttjande av arbetare.

Utländska arbetstagare och utstationerad arbetskraft

Utstationerade arbetstagare är anställda av en arbetsgivare i ett annat land men utför tillfälligt arbete i Sverige. Tredjelandsarbetare är medborgare från länder utanför EU/EES som har arbetstillstånd i Sverige. Dessa arbetstagare är särskilt sårbara för utnyttjande och arbetslivskriminalitet.

Viktiga aspekter för utstationering:

  • Den utstationerade arbetstagaren ska ha samma grundläggande arbetsvillkor som svenska arbetstagare, inklusive rätt till lön, arbetstider och arbetsmiljö.
  • Utstationerade arbetsgivare måste registrera sig hos Arbetsmiljöverket.
  • För tredjelandsarbetare krävs arbetstillstånd, och arbetsgivaren måste följa de regler som gäller för arbetskraftsinvandring, inklusive minimilöner och villkor enligt kollektivavtal.

Lönestöld och återbetalningskrav

Lönestöld är ett allvarligt problem inom arbetslivskriminalitet, särskilt bland utländska arbetstagare. Det innebär att arbetsgivaren tvingar arbetstagaren att betala tillbaka delar av sin lön i kontanter, ofta under hot om uppsägning eller utvisning. I vissa fall utbetalas en skenlön som ser korrekt ut på pappret men där arbetaren i praktiken får en lägre ersättning.

Exempel på lönestöld:

  • Arbetsgivaren kräver tillbaka delar av lönen efter att den betalats ut via bank.
  • Arbetstagaren får stå för arbetsutrustning eller hyra boende som dras från lönen, utan att detta redovisas.
  • Lön betalas ut i form av traktamente, vilket minskar den sociala tryggheten.

Offentlig upphandling och arbetslivskriminalitet

Offentlig upphandling, där företag konkurrerar om att tillhandahålla varor och tjänster till offentliga myndigheter, är en sektor där arbetslivskriminalitet kan frodas. Företag som bryter mot arbetsrättsliga regler kan använda låga löner och dåliga arbetsvillkor för att pressa sina priser och vinna kontrakt.

Risker vid offentlig upphandling:

  • Oseriösa företag som vinner kontrakt genom att erbjuda de lägsta anbuden kan använda svartarbete och underbetalda arbetstagare.
  • Kriminella nätverk kan utnyttja offentliga upphandlingar genom att undanhålla skatter och manipulera upphandlingsprocessen.
  • Upphandlande myndigheter har ett ansvar att noggrant granska företag för att säkerställa att de följer arbetsrättsliga regler och kollektivavtal.

Praktiska råd för fackligt arbete

Fackliga ombud har en nyckelroll i att övervaka att företag följer kollektivavtal och arbetsmiljöregler. Det är viktigt att systematiskt kontrollera arbetsplatser och avtalsområden för att upptäcka brott mot lagar och avtal.

  • Checklista för fackligt arbete:
  • Kontrollera företagets registreringsbevis och kollektivavtal.
  • Samla in information från arbetstagare om lön, arbetstider och arbetsmiljö.
  • Begär in lönespecifikationer och tidrapporter från utstationerade företag.
  • Rapportera misstänkt arbetslivskriminalitet till Arbetsmiljöverket eller andra relevanta myndigheter.

Informationskanaler och resurser

Fackliga ombud kan använda flera viktiga informationskanaler för att granska arbetsgivare och skydda arbetstagare. Dessa inkluderar Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister, IMI-systemet och samarbete med Skatteverket och Migrationsverket.

Exempel på resurser:

  • Arbetsmiljöverket: Ansvarar för tillsyn över arbetsmiljö och arbetstidsregler.
  • IMI-systemet: Används för att få information om utländska företag som utför tjänster i Sverige.
  • Skatteverket: Kan användas för att granska och rapportera om företag misstänks betala svarta eller grå löner.
Mer om arbetslivskriminalitet

Senast ändrad: 2025-05-25