Håll dig uppdaterad!
Följ vårt arbete för ett bättre arbetsliv. Prenumerera på nyhetsbrev och pressmeddelanden.
Det är klokt av oss i facket att samla in de anställdas erfarenheter inför samverkan med arbetsgivaren.
Bättre arbetsmiljö bidrar till högre kvalitet i verksamheten. Arbetsmiljöarbetet är en investering som ökar produktiviteten.
Samtala med de anställda om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Bjud in till enskilda samtal och arbetsplatsträffar för att fånga in allas erfarenheter. Berätta att ni samlar in synpunkter inför det kommande arbetsmiljöarbetet som sker i samverkan mellan arbetsgivaren och skyddsombudet.
Använd checklistan som samtalsstöd.
Sammanfatta det som kommit fram i samtalen. Prioritera om det är mycket. Berätta för de anställda om nästa steg och samverkan med arbetsgivaren.
Det som inte kan omhändertas i det systematiska arbetsmiljöarbetet kanske kan hanteras fackligt genom förhandlingsvägen?
Kräv av arbetsgivaren att ni gör en gemensam kartläggning kring arbetsbelastning och återhämtning. Som skyddsombud ska du vara med redan i planeringen.
Du hittar enkäter och checklistor för partsgemensamt arbete här:
Suntarbetsliv - för kommuner och regioner
Partsrådet - för statlig sektor
Materialen bygger på partsmodellen och är kostnadsfria. LO rekommenderar dessa om inte ert förbund har ett bättre alternativ.
Om arbetsgivaren inte tar sitt ansvar bör skyddsombudet begära åtgärder enligt 6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen. Om det inte ger något resultat kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket.
Ni kan använda företagshälsovården som expertkompetens. De har bred medicinsk, beteendevetenskaplig och ergonomisk kunskap. Det är arbetsgivaren och skyddsombudet som utformar uppdraget till företagshälsovården och resultatet ska redovisas för båda parter vid samma tillfälle.
Om det saknas ett lokalt skyddsombud ska det regionala skyddsombudet kontaktas.
Har förbundet ett kollektivt utvecklingsavtal som omfattar er arbetsplats? Då kan det finnas möjlighet att begära expertstöd av en (från arbetsgivaren oberoende) arbetstagarkonsult.
Den egna fackliga åtgärdsplanen ska utgå från samtalen med arbetstagarna och skyddsombudets kunskaper om hälsa och arbetsmiljö och ange vilka risker som behöver hanteras, planerad åtgärd, ansvarig, tidsfrist och hur uppföljning ska ske.
Den här planen ska inte förväxlas med arbetsgivarens samverkade åtgärdsplan inom SAM. Detta är ert fackligt interna stöd för att dokumentera risker och behov som arbetstagarna har lyft, kunna följa upp vad som har hänt och bedöma vad som är ett strategiskt nästa steg.
Exempel på åtgärder kommer här:
Anpassa bemanning, arbetstempo och arbetsfördelning efter arbetsmängd och kompetenskrav.
Inför arbetsrotation eller grupparbete för att skapa variation och gemenskap.
Begränsa ensidiga arbetsuppgifter och alltför långa arbetspass.
Se till att arbetsuppgifterna är meningsfulla.
Säkra raster, pauser, mikropauser samt dygns- och veckovila.
Gör riskbedömningar vid omorganisationer, personalneddragningar och införande av ny teknik.
Skapa tydliga prioriteringar när tiden eller resurserna är begränsade.
Utveckla rutiner mot mobbning, trakasserier och diskriminering.
Anpassa arbetet efter individuella behov i vardagen, men också vid återgång till arbetet (efter sjukskrivning).
Om skyddsombudet stängs ute från arbetet med handlingsplanen kan facket kalla arbetsgivaren till förhandling om hindrande av skyddsombud.
Kontakta i så fall förbundet så att processen följer lagar och kollektivavtal.
Kolla med de anställda om åtgärderna enligt den partsgemensamt samverkande åtgärdsplanen som arbetsgivaren ansvarar för fått avsedd effekt och förbättrat arbetsbelastningen och återhämtningen.
Dokumentera resultatet och bedöm om skyddsombudet behöver kräva nya eller skärpta åtgärder av arbetsgivaren eller om er strategi är att byta inflytandespår och lyfta den lösning som behövs genom yrkanden i en lokal facklig intresseförhandling (ta stöd av förbundet vid förhandlingsframställan).
Lön, anställningsform, bemanning och arbetstid påverkar möjligheten att arbeta säkert och få tillräcklig återhämtning. Kunskap från arbetsmiljöarbetet bör därför användas för att stärka argumenten i förhandlingar om löner och villkor.
Senast ändrad: