Frågor och svar om arbetstider

Varför har LO tillsatt en utredning om arbetstid?

LO har tillsatt en utredning för att på allvar kunna driva frågan om arbetstidsförkortning för hela arbetsmarknaden. Det är inte längre en fråga för enskilda fackförbund. LO-kongressen har gett LO i uppdrag att leda detta arbete, med ett tydligt mål: att förkortad arbetstid ska bli verklighet för Sveriges arbetare.

Hur har arbetstiden utvecklats i Sverige jämfört med andra länder?

Sedan 1970-talet har arbetstiden minskat i alla jämförbara länder utom i Sverige. Här har antalet arbetade timmar varit oförändrat och till och med ökat de senaste 40 åren. Den ordinarie veckoarbetstiden är dessutom längre i Sverige än i våra jämförelseländer. I dag arbetar 60 procent av svenskarna 40 timmar eller mer per vecka, samma nivå som 1974.

Arbetar svenskar mer eller mindre än andra länder?

Sverige sticker ut genom att ha en längre arbetsvecka och en högre sysselsättningsgrad än andra jämförbara länder. I Danmark är den avtalade veckoarbetstiden 37 timmar, i Norge 37,5 timmar, medan Sverige ligger på 40 timmar. Dessutom räknas ofta lunchrasten in i den danska arbetstiden.

Hur ser arbetade timmar per capita ut jämfört med andra länder?

Många internationella jämförelser bygger på arbetade timmar per sysselsatt, men det ger en missvisande bild för då beskrivs inte hur stor del av befolkningen som faktiskt arbetar. Ett mer rättvisande mått är att se på arbetade timmar per capita, då tar man hänsyn till hur många som faktiskt deltar på arbetsmarknaden i varje land. Då hamnar länder med hög sysselsättningsgrad i stället i topp.

Varför har Sverige en hög syssel­sättnings­grad?

Sverige utmärker sig genom ett högt arbetskraftsdeltagande bland kvinnor och äldre. Sverige har länge varit ett av de länder där kvinnor i högst utsträckning deltar i arbetslivet. Andra jämförbara länder ligger även de högt, men Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i Västeuropa. Jämfört med Spanien och Italien, där den faktiska arbetstiden per person är något högre, är skillnaden i kvinnors sysselsättning stor. I Sverige är sysselsättningsgraden för kvinnor mellan 20 och 64 år drygt 80 procent, medan motsvarande siffra är 65 procent i Spanien och 56 procent i Italien.

Även äldre arbetar längre i Sverige. Sysselsättningsgraden för personer mellan 50 och 74 år är högst i Sverige. Endast Nederländerna har en högre förväntad längd på arbetslivet i Europa. Svenskar beräknas arbeta i 43 år, medan motsvarande siffra i Tyskland och Österrike är 39 år och i Danmark 41 år.

Hur påverkar deltidsarbete den totala arbetstiden i Sverige?

Sverige har en lägre andel deltidsanställda jämfört med andra länder, och de som arbetar deltid arbetar generellt fler timmar per vecka. Samtidigt vet vi att ofrivilligt deltidsarbete är ett stort problem, särskilt för arbetare i kvinnodominerade branscher där arbetsgivare ofta inte erbjuder heltidsanställningar.

Vilken roll spelar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden för arbetstiden?

Den svenska arbetsmarknaden bygger på att både kvinnor och män deltar i arbetslivet på lika villkor. Detta skiljer sig från andra länder, där traditionella normer fortfarande gör att kvinnor oftare arbetar deltid eller helt står utanför arbetsmarknaden. Normen att arbeta är stark i Sverige. Här arbetar både mammor, pappor, morföräldrar och farföräldrar.

Vad borde staten göra?

Staten bör välkomna, främja och underlätta en uppgörelse mellan arbetsmarknadens parter för att förverkliga en kortare arbetstid. En förkortning av arbetstiden är en avgörande frihetsreform för Sveriges arbetare. Det är dags att ta steget mot en bättre arbetslivsbalans och en mer hållbar framtid för alla.