Ekonomiska utsikter hösten 2025

Jobbkris trots återhämtning

Motorn i återhämtningen är hushållens konsumtion. Hushållen gynnas av sänkta räntor, expansiv finanspolitik samt rekordhöga reallöneökningar. Enligt LO-ekonomernas prognos ökar reallönerna med 3,2 procent under 2026, vilket är den högsta ökningstakten sedan 2009.

Trots tullosäkerheter fortsätter svensk exportvolym att utvecklas väl både i år och under nästa år. Värdemässigt har dock exporten minskat till följd av lägre priser på energivaror.

Under 2026 väntas den offentliga konsumtionen växlas upp tydligt, inte minst på grund av stora försvarssatsningar. Detta samtidigt som investeringarna stärks när bostadsbyggandet slutar falla och industri- och transportinvesteringarna ökar.

Inflation under målet

Inflationsutsikterna för 2026 är dämpade med KPI på 0,3 och KPIF på 0,9 procent. Den så kallade korgeffekten, en teknisk justering, drar inte längre upp inflationen. Hyreshöjningarna börjar bromsa in. Därtill pekar en något starkare svensk krona, liksom mer dämpade råvarupriser, mot att importpriserna kan dämpas.

Även den sänkta matmomsen kommer att ha stor betydelse för prisutvecklingen. För att momssänkningen ska ha fullt genomslag i prisbildningen krävs dock närmast perfekt konkurrens. Så är inte fallet i Sverige.

I LO-ekonomernas prognos förväntar vi oss att momssänkningen får fullt genomslag på priserna när den väl träder i kraft, men vi räknar också med att livsmedelsbutikerna höjer matpriserna något mer än normalt fram till införandet, så att det totala genomslaget i prisnivå blir ungefär 80 procent.

Fortsatt hög arbetslöshet

Flera år av svag tillväxt har satt tydliga spår på arbetsmarknaden. Trots god tillväxt och låg inflation bedöms arbetslösheten vara kvar på höga nivåer under prognosperioden. En halv miljon står utan arbete vilket motsvarar en arbetslöshet på omkring nio procent. LO-ekonomernas prognos är att arbetslösheten på årsbasis blir 8,8 procent i år och 8,6 procent nästa år.

En del av arbetslösheten är strukturell med långvariga problem som svag matchning och hög arbetslöshet bland utrikes födda. Men utvecklingen de senaste åren speglar också en utdragen svensk lågkonjunktur som förvärrades av en onödigt hög styrränta och en felriktad finanspolitik. Den goda tillväxten under nästa år förväntas bidra till en påtaglig uppgång i sysselsättningen och en arbetslöshet som sjunker, men även om trenderna pekar åt rätt håll behöver mer göras för att arbetsmarknaden så snabbt som möjligt ska kunna återhämta sig.

Nu behövs mer effektiva insatser för att bekämpa arbetslösheten. Framför allt behövs en mer aktiv arbetsmarknadspolitik. LO-ekonomerna bedömer att det i genomsnitt över året skulle behövas omkring 30 000 platser i yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. För att det ska bli möjligt krävs större resurser så att Arbetsförmedlingen kan genomföra, planera och upprätthålla volymerna i de insatser som fungerar.