LO-modell för internationella ramavtal för mänskliga rättigheter och villkor i arbetslivet

I ett läge där den globala arbetsmarknaden är större än någonsin, ställs allt högre krav på internationellt samarbete. Globaliseringen skapar nya produktionsmönster med allt fler multinationella företag, däribland många svenska. Detta utmanar den fackliga rörelsen att finna nya vägar för sitt arbete.

Allt fler företag har antagit uppförandekoder för hur företagen själva vill bete sig etiskt och moraliskt. Men enbart uppförandekoder räcker inte. Istället för ensidigt upprättade uppförandekoder med tveksam legitimitet förespråkar vi att företagen sluter avtal med facket om dessa frågor. Det gynnar starkare facklig organisering, väl fungerande arbetsmarknadsrelationer och stärker trovärdigheten i företagens arbetssätt. Det minskar också risken för att företag eller koncerner ställer arbetstagare i olika länder mot varandra, till exempel vid omstrukturering av produktionen.

Ur ett svenskt perspektiv är det dessutom viktigt att svenska företag inte medverkar i exploatering av andra länders arbetstagare. Dessa avtal kallas internationella (eller globala) ramavtal. På engelska blir det International (Global) Framework Agreement med förkortningen IFA eller GFA.

Rapporten "LO-modell för internationella ramavtal för mänskliga rättigheter och villkor i arbetslivet" ska ses mer som en policy än ett färdigt avtalsförslag. Frågan om internationella ramavtal ska också ses i ett större sammanhang där arbetet med att få till stånd avtal samt fackliga nätverk och uppföljningsmekanismer är det centrala.

Texten är en avvägning mellan olika förbund, sektorer med vitt skilda erfarenheter av internationellt samarbete. Ambitionen har varit att texten ska vara kortfattad och innehålla de allra viktigaste fackliga frågorna. Det är en kärna att utgå ifrån för att flytta fram de fackliga positionerna för mänskliga rättigheter i arbetslivet.