Hoppa till innehåll

LOs yttrande över Förfrågan om synpunkter gällande utvärdering av Sveriges penningpolitik 2015–2024

  • Ekonomi

Remissyttrande

Sammanfattning

  • LO instämmer i den syn som uttrycks i utvärderingen att det svenska ekonomisk-politiska ramverket innebar att Riksbanken i början av utvärderingsperioden hade begränsade handlingsmöjligheter. Den strikta separationen mellan penning- och finanspolitik är en viktig bidragande orsak till att okonventionella verktyg började användas under perioden.
  • Att Riksbanken hade få andra verktyg i sin verktygslåda friskriver dock inte direktionen från ansvar. De stora tillgångsköpen under utvärderingsperioden innebar betydande risker och osäkerhet. Riksbanken borde tydligare ha analyserat och redovisat kostnader och nyttor. Efter pandemins inledande fas borde Riksbanken ha avstått från ytterligare tillgångsköp.
  • LO delar bedömningen att Riksbanken agerade snabbt och välavvägt under pandemins inledande fas.
  • LO anser att Riksbanken under inflationstoppen brast i självständig analys av sina möjligheter att påverka den utbudsdrivna inflationen. Vidare tog Riksbanken för lite hänsyn till specifika svenska förhållanden. Den svenska lönebildningsmodellen och svenska hushålls höga räntekänslighet motiverade en lägre räntenivå än i euroområdet.
  • LO tillstyrker utvärderingens rekommendation att okonventionella åtgärder bör genomgå systematisk kostnads-nyttoanalys, både i förväg och löpande.
  • LO tillstyrker även rekommendationen om ökat informationsutbyte mellan finans- och penningmyndigheter. Det har under utvärderingsperioden varit tydligt att penningpolitiken fått ta ett alltför stort ansvar för att stabilisera ekonomin. LO anser att det behövs en närmare koordinering av finans- och penningpolitiken för att förbättra den svenska ekonomins funktionssätt. 
  • LO har inga synpunkter på utvärderingens rekommendationer vad gäller Riksbankens prognoser och modellering. Vi vill dock i sammanhanget bland annat framföra att vi anser att Riksbanken bör undersöka hur deras modeller bättre kan anpassas för att bli
    mer konsistenta med den svenska lönebildningsmodellen.

Publicerad: