Håll dig uppdaterad!
Prenumerera och få nyheter, berättelser och uppdateringar som berör dig.
Trygghet när livet förändras
I den här rapporten beskriver vi hur inkomsttryggheten ser ut för arbetslösa och hur skyddet förändrats över tid.
En bra a-kassa ger bättre matchning
Ett starkt inkomstskydd är viktigt både för den enskilde och för samhällsekonomin. Det förbättrar matchningen på arbetsmarknaden, motverkar konjunkturnedgångar och stärker löntagarnas förhandlingsposition samtidigt som det ökar löntagarnas acceptans för strukturomvandlingen.
Frånvaron av indexering av taket i arbetslöshetsförsäkringen leder till att skyddet snabbt urholkas. År 2026 bedöms 65 procent av alla löntagare, och 43 procent av alla arbetare, ha inkomster över taket i arbetslöshetsförsäkringen. Det innebär att de inte får hela sin inkomst försäkrad. Att inkomsttaken inte justeras löpande leder till att försäkringsskyddet varierar kraftigt mellan åren för många löntagare.
Skattesystemets utformning
Sedan jobbskatteavdraget infördes beskattas arbetsinkomster lägre än ersättningar från försäkringar, vilket ökar den faktiska självrisken vid arbetslöshet. För en barnskötare som under ett år arbetar sex månader och är arbetslös sex månader ger a-kassan cirka 77 procent av lönen före skatt, men bara 70 procent av den tidigare nettolönen efter skatt.
När man lägger ihop effekterna av karensdagar, låga tak, ersättningsnivåer som trappas ned och skattesystem som urvattnar försäkringsskyddet blir det faktiska skyddet både svårt att förutse för den enskilde och långt svagare än de 80 procent av den tidigare inkomsten som många löntagare förväntar sig.
Fackligt medlemskap och kollektivavtal
När den offentliga försäkringen är svagare blir kollektivavtalade försäkringar eller fackliga inkomstförsäkringar allt viktigare.
För en industriarbetare med 38 500 kronor i månadslön ger a-kassan i genomsnitt omkring 67 procent av tidigare lön, vid sex månaders arbetslöshet. Med facklig inkomstförsäkring stiger den genomsnittliga ersättningsgraden till cirka 75 procent. Om personen dessutom har rätt till kollektivavtalat avgångsbidrag stärks inkomsten ytterligare. Sammantaget kan skillnaden bli mycket stor.
En uppsagd industriarbetare får över 120 000 kronor mer (före skatt) vid sex månaders arbetslöshet om hen är medlem i fack och a-kassa och arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal, jämfört med att vara helt oförsäkrad.
LOs förslag för en bättre a-kassa
Höj och löneindexera taket: Minst 70 procent av löntagarna ska ha hela sin inkomst försäkrad av a-kassan.
Ingen avtrappning: Arbetslöshetsförsäkringen ska ge 80 procent av lönen under hela arbetslöshetsperioden (som mest 300 dagar, därefter övergång till arbetsmarknadspolitiskt program).
Ingen karens: Den som uppfyller villkoren ska få full ersättning från första dagen.
Beskatta lön och försäkringsinkomster lika: Varken försäkringsersättningar eller pension ska beskattas högre än lön.
Slopa 20-årsgränsen: Den som går ut i arbetslivet ska kunna gå med i en a-kassa från första dagen.
Återinför studerandevillkoret: Den som avslutat studier efter grundskolan och står till arbetsmarknadens förfogande bör få rätt till grundskyddet.
Bestraffa inte deltidsarbete: Försäkringen bör utformas så att det lönar sig att ta arbete, även om arbetet inte är på heltid eller varaktigt.
Publicerad: