Håll dig uppdaterad!
Prenumerera och få nyheter, berättelser och uppdateringar som berör dig.
Myterna om karensen går att bemöta
Norge har inte haft karens sedan 1978, säger LO-utredaren Mari Huupponen.
LO och Socialdemokraterna vill avskaffa karensavdraget. Motståndarna varnar för skenande sjukfrånvaro och "måndagssjuka". Nu slår LOs socialförsäkringsutredare Mari Huupponen tillbaka.
– Det har spridits flera argument som låter övertygande men som inte stämmer när man granskar fakta. Debatten blir bättre om vi håller oss till verkligheten, säger hon.
Norge används som ett skräckexempel
Ett av de vanligaste argumenten mot ett avskaffat karensavdrag handlar om Norge. Där saknas karensavdrag och svenska högerdebattörer menar att det har lett till hög sjukfrånvaro.
Men enligt Mari Huupponen är jämförelsen missvisande.
– Norge har inte haft någon karens sedan 1978. Att sjukfrånvaron har ökat de senaste åren kan knappast förklaras av en reform som genomfördes för nästan 50 år sedan, säger hon.
Hon pekar också på att den ökning som diskuteras i Norge framför allt gäller längre sjukskrivningar, inte korta sjukfall.
– Karensen påverkar korttidsfrånvaron. Den stora frågan i Norge handlar om långtidssjukskrivningar. Det är två helt olika saker.
Ingen vill avskaffa självrisken
En annan invändning är att ett slopat karensavdrag skulle innebära att hela självrisken i sjukförsäkringen försvinner.
Det stämmer inte, enligt LO.
I dag får en sjuk anställd normalt 80 procent av lönen i sjuklön. Det skulle fortfarande gälla.
– Ingen föreslår att man ska få full lön när man är sjuk. Det som diskuteras är att ta bort den del av självrisken som slår hårdast mot dem som måste vara på plats på jobbet varje dag, säger Mari Huupponen.
Hon menar att dagens system drabbar vissa grupper betydligt hårdare än andra.
– För en butikssäljare, undersköterska eller industriarbetare kan ett karensavdrag bli en väldigt kännbar utgift.
Myten om "måndagssjukan"
Ett vanligt återkommande argument i debatten är det om "måndagssjukan". Tanken är att människor skulle passa på att stanna hemma efter helgen om karensavdraget försvinner.
LOs utredare avfärdar resonemanget.
– Det bygger på en väldigt cynisk syn på vanliga löntagare. De allra flesta vill arbeta när de är friska och stannar hemma när de är sjuka.
Förklaringen till att många sjukfall registreras på måndagar är enligt henne betydligt enklare.
– Om du blir sjuk på lördagen men inte jobbar förrän på måndagen blir måndag den första registrerade sjukdagen. Det handlar om hur statistiken fungerar, inte om arbetsmoral.
En fråga om rättvisa
Att karensfrågan fått så stort genomslag i valrörelsen är inte förvånande, menar LO.
– Väldigt många människor har egen erfarenhet av att förlora pengar när de blir sjuka. Därför upplevs frågan som både konkret och orättvis.
Med bara veckor kvar till valet väntas karensavdraget fortsätta vara en av de mest omdebatterade arbetsmarknadsfrågorna.
– Att avskaffa karensen handlar i grunden om rättvisa för vanliga löntagare, avslutar Mari Huupponen.
Artikeln i korthet
Norge är inget bevis för att slopad karens ökar sjukfrånvaron. Karensdagen avskaffades där redan 1978, medan ökningen av sjukfrånvaron har skett långt senare.
Självrisken finns kvar. Förslaget innebär inte full ersättning vid sjukdom utan att den anställde fortsatt får cirka 80 procent av inkomsten vid sjukfrånvaro.
"Måndagssjukan" är en myt. Att många sjukfall registreras på måndagar beror främst på att människor som blir sjuka under helgen anmäler sjukdom först när arbetsveckan börjar.
Publicerad: