Fråga facket Fråga facket

Makteliten – slår rekord trots pandemin

Rapport LOs återkommande rapport om maktelitens inkomster visar en kraftig ökning för den ekonomiska elitens inkomster. Den genomsnittliga inkomsten för en vd på ett svenskt storföretag motsvarar nu nästan 65 industriarbetarlöner. En kraftig ökning från 2019 då siffran var 60 industriarbetarlöner.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

När vanligt folk avstod lönehöjningar under pandemin och betalade stödprogram till näringslivet så ökade samtidigt direktörernas inkomster kraftigt. Foto: Lars Forsstedt

Makteliten - topparna inom näringsliv, politik och ekonomi

I makteliten ingår knappt 200 personer på höga positioner inom näringsliv, politik, ekonomi och andra viktiga samhällsområden. Maktelitens inkomster jämförs i rapporten med industriarbetarlönens utveckling under samma period. Syftet är att synliggöra skillnaderna mellan vanliga löntagares och denna elits inkomster.

Vår utgångspunkt är att det har betydelse om makteliten har långt högre inkomster än de människor som påverkas av deras beslut.

Rekordinkomster i makteliten – trots pandemin 

2020 var ett år präglat av coronapandemin. Många löntagare drabbades hårt ekonomiskt. Arbetslösheten steg under året från dryga sex procent till cirka nio procent. Inkomsterna för många löntagare påverkades under 2020 också av korttidsarbete (permitteringar), undersysselsättning, sjukfrånvaro och en uppskjuten avtalsrörelse. Men för makteliten syns inga tecken på kris, tvärtom.

  • Maktelitens inkomster i relation till industriarbetarnas löner var år 2020 de högsta som uppmätts på 70 år. Gruppens genomsnittliga inkomst före skatt motsvarade 21,1 industriarbetarlöner, en ökning från 2019 när gruppens genomsnittsinkomst motsvarade 19,9 industriarbetarlöner.
  • År 1950, denna undersöknings första år, motsvarade maktelitens genomsnittliga inkomst 11,1 industriarbetarlöner.
  • År 1980 var skillnaden i inkomster mellan maktelit och industriarbetare som minst, maktelitens genomsnittliga inkomst motsvarade då 4,9 industriarbetarlöner.

År 2020 var den genomsnittliga sammanräknade inkomsten före skatt i makteliten drygt 8,24 miljoner kronor, att jämföra med en genomsnittlig industriarbetarlön på 390 256 kronor. Maktelitens genomsnittliga inkomst av tjänst (det vill säga inkomst exklusive kapitalinkomster) var drygt 6,87 miljoner, motsvarande 17,6 industriarbetarlöner.

Extrem utveckling för storbolagens direktörer

I rapporten analyseras inkomstutvecklingen för tre undergrupper inom makteliten – den ekonomiska, den demokratiska och den byråkratiska eliten. Skillnaderna i genomsnittlig inkomst mellan de tre grupperna är stora.

År 2020 hade de 50 direktörerna i den ekonomiska eliten en genomsnittlig inkomst motsvarande 64,8 industriarbetarlöner. Detta är den högsta relativinkomsten som uppmätts i rapportserien om maktelitens inkomster. Det är också en avsevärd ökning från 2019, då den relativa inkomsten för denna grupp motsvarade 60,2 industriarbetarlöner.

Samtidigt som pandemin slog till, Sveriges arbetare avstod lönehöjningar och skattebetalarna finansierade omfattande stödprogram till näringslivet, ökade alltså den genomsnittliga inkomsten för storbolagens direktörer kraftigt.

Demokratiska och byråkratiska eliten

De andra två elitgrupperna har betydligt lägre genomsnittsinkomster än den ekonomiska eliten.

  • Den demokratiska eliten, bestående till största delen av folk- och förtroendevalda, hade i genomsnitt en inkomst på motsvarande 4,3 industriarbetarlöner 2020. Detta är en ökning från året innan när motsvarande siffra var 3,9.
  • Den byråkratiska elitgruppen, högt uppsatta tjänstemän i bland annat offentlig sektor, hade i genomsnitt motsvarande 7,4 industriarbetarlöner i inkomst 2020 vilket innebär en oförändrad relativinkomst jämfört med året innan. 

Rapporten Makteliten – slår rekord trots pandemin (pdf)

Pressträff i LO Play

Pressmeddelande