Fråga facket Fråga facket

Vägen mot sammanbrottet

Arbetsmarknad I rapporten, Vägen mot sammanbrottet, har journalisten Anna Danielsson Öberg granskat fem avtalsrörelser ur ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnoförbundens avtal har urholkats de senaste tio åren trots uppnådd målsättning.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Moderator Joa Bergold, Anna Danielsson Öberg, Edel Karlsson Håål, Claes Stråth, Therese Guovelin och Torbjörn Johansson.
Seminarium om rapporten Vägen mot sammanbrottet. Foto: Christina Jonsson

Extern analys av löneskillnaderna

Rapporten Vägen mot sammanbrott är beställd av LOs styrelse och skriven av arbetsmarknadsreporter Anna Danielsson Öberg. Kvinnor på beslutsfattande positioner inom LO ökar men LO har haft svårt att minska löneskillnaderna mellan kvinnodominerade och manligt dominerade branscher. LOs styrelse ville ha en extern analys.

LOs avtalssekreterare Torbjörn Johansson menar att LO måste ta ansvar och att rapporten är jättebra och väcker många frågor.

- Men det var skräckfyllt att utsätta sig för detta. Rapporten visar på en rad problem som vi måste ta tag i. De strukturella löneskillnaderna mellan kvinno- och mansdominerade branscher är de mest förlegade och medeltida på svensk arbetsmarknad. Det är en skam helt enkelt.

Anna Danielsson Öberg har tittat på hur LOs mål formulerats, hur man träffat dem och hur utfallet blivit. Som underlag har hon använt LOs representantskaps beslut, pressmeddelanden, Medlingsinstitutet och LOs egna bearbetningar.

- Jag har granskat fem avtalsrörelser och vid tre tillfällen har man formulerat jämställdhetspotter med olika innehåll. Varje gång har representantskapet uttalat som mål att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Prioriteringen av frågan åker upp och ner, förklarar Anna Danielsson Öberg.

Anna Danielsson Öberg har granskat krav, avtal om löner och faktiska löner. Kvinnodominerade förbund som Kommunal, Handels och Hotell och Restaurang har sammanlagt fått 6-7 procent mer i avtalade löneökningar under perioden.

Målsättningen uppnådd utan att påverka löneskillnaderna

- Målsättningen har uppnåtts men tyvärr har det inte påverkat löneskillnaden. Fortfarande har kvinnor bara 87 procent av männens löner. Det är skillnad på avtalade och faktiska löner. Det beror på löneglidning. Männen får ut mer under avtalsperioden än kvinnor. Det beror delvis på att kvinnor har kortare anställningar än män och väldigt hög personalomsättning. När någon äldre slutar ersätts hon av en yngre med lägre lön.

Det är svårt att få kläm på villkoren och hur mycket bättre det blivit på mansdominerade områden. Det finns ingen gemensam bild av hur det ska bli bättre.

- Det är ett illa skjutet hagelskott hur frågan behandlas. Det är svårt att hitta en modell trots enighet om att jobbet ska göras. Det råder också förbundsegoism. Man är otydliga och inte överens om hur man ska göra.

Kvinnoförbundens avtal har urholkats under de senaste tio åren medan de mansdominerade avtalen har blivit bättre. Avtalen bör granskas mer, anser Anna Danielsson Öberg. Det bör göras av Medlingsinstitutet på uppdrag av regeringen som bör avkräva parterna svar på vad de gjort.

Öppenhet, förståelse och utvärdering

Det som behövs menar Anna Danielsson Öberg är ökad öppenhet, förståelse för varandras avtal och utvärderingar.

- Avtalsrådet och LOs styrelse domineras av män och det har påverkan. 2012 blev LO en feministisk organisation. Det påverkar inte hur man resonerar och språkbruket andas väldigt lite feminism.

- Vi måste hitta nya definitioner på jämställda löner och rättvisa löner. Nu är det också så att avtalsfolk och utredningsfolk jobbar på varsitt håll fast det hänger ihop. Det skapas också en osäkerhet utan samordning, anser Anna Danielsson Öberg.

Axplock ur paneldiskussionen

LO hade bjudit in gäster till panelsamtal kring rapporten, Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert Svenskt Näringsliv, Claes Stråth f.d. generaldirektör Medlingsinstitutet, Therese Guovelin förbundsordförande Hotell- och restaurangfacket, för diskussioner med LOs avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Enligt Edel Karlsson Håål kan det finnas andra sätt än att jobba med potter.

- Och hur långt kan vi styra genom centrala avtal? Vi måste förhålla oss lokalt och till marknaden.

Bra rapport, anser Claes Stråth, och djärvt av LO att överlåta detta till en extern och till en journalist och släppa in folk i de slutna rummen. Men han tycker det är oklart vad det är för skillnader som ska utjämnas.

- Är det mellan arbetare och tjänstemän eller mellan kvinnor och män eller mellan olika sektorer eller är det mellan olika fack inom LO eller är det frågan om en låglönesatsning?

Kronor och procentpåslag

Claes Stråth ifrågasätter också systemet med krontal till en viss brytpunkt och procentpåslag däröver. Han tycker att LO kan börja med att ta itu med detta.

- Procentpåslagen över brytpunkten är lönedrivande och ökar skillnaderna.

Torbjörn Johansson menar att problemet med denna modell är att man måste lämna ifrån sig förmåner för att få dessa kronpåslag i kvinnodominerade branscher.

- Män får förmåner utöver avtalen men kvinnor får pengar först efter att de avstått någon förmån de haft sedan tidigare.

Avsaknad av fackligt feministiskt perspektiv

Therese Guovelin anser att den redovisade rapporten lika gärna kunde hetat Intet nytt under solen.

- Det finns en avsaknad av en analys av det fackligt feministiska perspektivet. Det finns inte bara en värdediskriminering som inte handlar om lön. Det finns också en förlegad kvinnosyn. Vi vågar inte heller prata om klass- och könperspektivet inom arbetarklassen.

Therese Guovelin menar att kvinnoförbunden behöver stöd av de andra förbunden inom LO för att få igenom det man gemensamt satt upp som mål.

Strukturella diskrimineringen går att lösa

Torbjörn Johansson säger att det inte kan vara rimligt att kvinnor tjänar mindre än män. Män tjänar mer än kvinnor. Det är likadant för tjänstemännen. Det går rakt igenom klasser.

- Kvinnors arbete är strukturellt diskriminerat. Det är så grundläggande att man ser det i fråga efter fråga. Deltid kvinnor, visstid kvinnor, stora tjänstebilar män, små tjänstebilar kvinnor, företagshälsovård män, kvinnor nej.

- Vi måste bara lösa detta men LO kommer inte att klara detta själva. Det är ett ansvar vi delar med arbetsgivare och övriga fackliga organisationer, ett samhällsproblem.

Se hela seminariet och hela diskussionen i Vägen mot sammanbrottet på LO play.

Läs rapporten Vägen mot sammanbrottet här.

Christina Jonsson
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.