Hur har det gått för yrkesprogrammen?

Under 1990-talet sjösattes flera omfattande reformer av den svenska gymnasieskolan. De gamla linjerna ersattes av sexton nationella program. De tidigare tvååriga yrkesförberedande linjerna blev treåriga. Ett viktigt syfte med det senare var att yrkeslinjerna inte skulle vara någon utbildningsmässig återvändsgränd utan att även de skulle kunna vara ett steg mot vidare studier. Förlängningen av studietiden från två till tre år skulle ge möjlighet till att vid sidan av att ge goda yrkeskunskaper, också ge behörighet till högskolestudier.

Vid sidan av denna reformering av gymnasieutbildningen har också huvudmannen för gymnasieskolan ändrats. Nu är det kommunerna som har ansvaret för gymnasieskolan. Staten har dessutom gått från regelstyrning av skolorna till en målstyrning av dessa. Dessa förändringar har gett kommunerna en större möjlighet att anpassa gymnasieutbildningen efter lokala behov och önskemål. Denna trend har dock i viss utsträckning inskränkts av friskolornas möjlighet till etablering. Utbildningar som också de finansieras med kommunala medel. Möjligheten att etablera friskolor och den ekonomiska ersättningen till dessa skolor bestäms på statlig nivå och påverkar det kommunala självbestämmandet. Statlig lagstiftning om elevens rätt att välja utbildningar utanför hemkommunen påverkar också.

Under senare tid har den sammantagna effekten av alla dessa stora förändringar diskuterats allt mer och frågan om en omfattande reformering av gymnasieskolan har varit aktuell. Regeringen och samarbetspartierna har dock valt att istället göra mindre förändringar av gymnasieskolan. Problemen med kvaliteten på de yrkesinriktade programmen på gymnasiet har dessutom lyfts allt mer i den allmänna debatten. Att det är viktigt att prioritera dessa har betonats i olika sammanhang. I det socialdemokratiska partiets riktlinjer som antogs på kongressen i april 2004 deklarerades att
gymnasieskolan behöver förbättras. Det var framförallt bristerna på de yrkesinriktade utbildningarna som lyftes fram.

Rapporten "Hur har det gått för yrkesprogrammen? En rapport om yrkesprogrammen i gymnasieskolan" är skriven av Irene Wennemo och publicerades 2005.