Håll dig uppdaterad!
Prenumerera och få nyheter, berättelser och uppdateringar som berör dig.
Det finns inget självklart sätt att avgränsa makteliten. Vi har gjort ett urval bland de positioner som ger avgörande makt att styra eller på annat sätt påverka den ekonomiska, sociala och politiska utvecklingen i Sverige, sammanlagt 200 elitpositioner.
Urvalet har vi ha¨mtat fra°n elva maktgrupper i samha¨llet: na¨ringslivet, regering/riksdag, arbetsmarknadens parter, statliga verksamheter, kommunerna, kommunala bolag, "o¨verhetssamha¨llet" (milita¨ren, kyrkan och domstolarna), media, universitets- och forskarva¨rld, ekonomer samt folkro¨relserna.
De elva maktgrupperna kan delas in i tre grupper:
Inkomstutvecklingen fo¨r va°ra elitpositioner ja¨mfo¨rs med den genomsnittliga industriarbetarlo¨nen respektive a°r. Det go¨r att vi kan se hur inkomstklyftan mellan eliten och industriarbetaren har fo¨ra¨ndrats o¨ver tiden.
Det finns ingen offentlig statistik i Sverige o¨ver inkomstutvecklingen fo¨r den krets som brukar kallas makteliten. Det a¨r fo¨r att avhja¨lpa den bristen som LO har tagit initiativ till rapportserien om maktelitens inkomstutveckling. Detta a¨r tredje rapporten i denna serie.
Uto¨ver en uppfo¨ljning av fo¨rega°ende rapporter har vi i a°r a¨ven granskat de internationella toppchefernas lo¨ner, lo¨neutvecklingen fo¨r statsministerposten de senaste 50 a°ren och inkomstutvecklingen fo¨r den fackliga eliten. Dessutom har vi tittat na¨rmare pa° den svenska fondfo¨rvaltareliten.
Publicerad: