Makteliten håller ställningarna

Granskning av elitens inkomster

I rapporten Makteliten granskar vi inkomstutvecklingen för knappt 200 personer på höga positioner inom näringsliv, politik, ekonomi och andra viktiga samhällsområden. Syftet är att synliggöra skillnaderna mellan vanliga löntagares och denna elits inkomster. Vår utgångspunkt är att det har betydelse om makteliten har långt högre inkomster än de människor som påverkas av deras beslut.

De historiskt stora inkomstskillnaderna fortsätter att öka

Maktelitens genomsnittliga inkomster före skatt motsvarade 19,9 industriarbetarlöner 2019, det är samma skillnad som i fjolårets undersökning vilket är den största skillnaden som uppmätts sedan undersökningens startår. År 1950, denna undersöknings första år, motsvarade maktelitens genomsnittliga inkomst 11,1 industriarbetarlöner. 1980 var skillnaden i inkomster mellan maktelit och industriarbetare som minst, maktelitens genomsnittliga inkomst motsvarade då 4,9 industriarbetarlöner. Maktelitens relativa inkomster har sedan dess trendmässigt ökat dock med viss variation mellan enskilda år.

Den inkomst som vi mäter för makteliten är den sammanräknade inkomsten bestående av arbetsinkomst samt inkomster från kapital. År 2019 var den genomsnittliga sammanräknade inkomsten före skatt i makteliten drygt 7,65 miljoner kronor, att jämföra med en genomsnittlig industriarbetarlön på 385 005 kronor.

Den ekonomiska eliten har högst inkomster

I rapporten analyseras inkomstutvecklingen för tre undergrupper inom makteliten den ekonomiska, den demokratiska och den byråkratiska eliten. Skillnaderna i genomsnittlig inkomst mellan de tre grupperna är stora. Av de tre grupperna är det framför allt den ekonomiska eliten, vilken omfattar 50 verkställande direktörer på svenska storföretag, som har ökat sina inkomster i förhållande till industriarbetarlönen under de senaste årtiondena.

• År 2019 hade de 50 direktörerna i den ekonomiska eliten en genomsnittlig inkomst motsvarande 60,2 industriarbetarlöner. Detta är den näst högsta relativinkomsten som uppmätts i rapportserien om maktelitens inkomster. Endast noteringen från året innan, då den relativa inkomsten för denna grupp motsvarade 60,8 industriarbetarlöner är högre. År 1950, undersökningens startår, var motsvarande siffra 26,1 industriarbetarlöner; 1980 var gruppens relativinkomster som lägst och motsvarade då 9,1 industriarbetarlöner.
• De andra två elitgrupperna har betydligt lägre genomsnittsinkomster. Undergruppen som vi kallar den demokratiska eliten de folk- och förtroendevalda i vår undersökning hade i genomsnitt en inkomst på motsvarande 3,9 industriarbetarlöner 2019. Detta var en oförändrad relativinkomst från året innan. Den högsta relativinkomsten hade denna grupp 2007 då personerna i gruppen hade en genomsnittsinkomst på motsvarande 6,7 industriarbetarlöner. Som lägst var denna grupps relativinkomst 1985, när den motsvarande 2,8 industriarbetarlöner.
• Den byråkratiska elitgruppen, högt uppsatta tjänstemän i bland annat offentlig sektor, hade i genomsnitt motsvarande 7,4 industriarbetarlöner i inkomst 2019 vilket innebar en ökning av relativinkomsten jämfört med året innan då motsvarande siffra var 7,2 industriarbetarlöner. Störst var inkomstkvoten mellan genomsnittet i den byråkratiska eliten och industriarbetarlönen år 2006 då den var 8,7. Som minst var skillnaden undersökningsåren 1970 och 1980 då gruppens genomsnittliga inkomst motsvarade 4 industriarbetarlöner.

Rapporten Makteliten håller ställningarna (pdf)

Bildpresentation (pdf)