Sveriges jämställdhetsbarometer 2020

Tid, makt och pengar jämställda och jämlika möjligheter att försörja sig livet ut

I årets jämställdhetsbarometer står arbetslivet i centrum. Framför allt effekterna av olikheter mellan kvinnor och män i arbetar- och tjänstemannayrken på de ekonomiska villkoren, livet ut. Det viktigaste sammantagna resultatet är att det fortfarande finns mycket stora klass- och könsskillnader i arbetslivet. Nästan oavsett vilket område vi kartlägger, anställningsvillkoren, lönerna, arbetsmiljön och pensionerna, har kvinnor i arbetaryrken de sämsta villkoren och män i tjänstemannayrken de bästa. Män i arbetaryrken och kvinnor i tjänstemannayrken placerar sig oftast mitt emellan, och har många gånger ganska likvärdiga villkor.

Jämställda och jämlika pensioner

I den statistik som vi har tagit fram gällande nyblivna pensionärer hade kvinnor som varit anställda i arbetaryrken den lägsta totala pensionen, i genomsnitt 16 100 kronor i månaden före skatt. Högst total pension hade män som varit anställda i tjänstemannayrken, 33 200 kronor i månaden (före skatt). Mer än dubbelt så mycket som kvinnor i arbetaryrken. Däremellan placerade sig män som varit anställda i arbetaryrken och kvinnor som varit anställda i tjänstemannayrken, med genomsnittliga totala pensioner på 20 100 kronor och 23 100 kronor i månaden före skatt.

Nästan hälften, 45 procent, av kvinnor som före pensioneringen var anställda i arbetaryrken hade någon garantipension. Det beror på att deras inkomstpension inte har blivit mer än högst 12 500 kronor. Andelen som har någon garantipension är betydligt lägre bland övriga: 18 procent bland män i arbetaryrken, 14 procent bland kvinnor i tjänstemannayrken och 5 procent bland män i tjänstemannayrken.

Arbetslivet är kort sagt både ojämställt och ojämlikt och pensionerna är en spegling av det. Det viktigaste för att uppnå jämställda och jämlika pensioner är att kvinnor och män har bra jobb med bra löner och en hållbar arbetsmiljö som gör det möjligt att jobba ett helt arbetsliv. Det är också viktigt med förbättringar kopplade till själva pensionssystemet.

LO vill att:

• Statens inbetalningar till den allmänna pensionen ökar så att både grundskyddet och inkomstpensionen kan förbättras.
• Åldersgränserna för kollektivavtalad tjänstepension tas bort för arbetare i privat sektor så att hela arbetslivet räknas.
• Reglerna för att få sjukersättning måste bli mindre stränga så att den som slitits ut i ett långt arbetsliv inte ska tvingas ta ut pension i förtid, med livslångt försämrad pension som följd.
• Pensionsrätter baseras på bakomliggande inkomst vid sjukdom och arbetslöshet.

Avsaknad av heltid

Vissa skillnader i anställnings- och arbetsvillkor är särskilt betydelsefulla för pensionen. Deltidsarbete såväl som tidsbegränsade anställningar är framförallt koncentrat till kvinnodominerade arbetaryrken. Nästan hälften av kvinnorna arbetar deltid och den viktigaste orsaken är att det saknas heltidsarbeten.

Visstidsanställningar vanligast i arbetaryrken

Tidsbegränsade anställningar är i särklass vanligast i arbetaryrken, det berör 25 procent av kvinnorna och 17 procent av männen. De är de mest osäkra anställningarna som dominerar. Bara drygt 4 av 10 kvinnor arbetaryrken har den tryggaste formen av anställning, en fast heltidsanställning. Andelen är markant högre bland andra grupper: runt 7 av 10 bland män i arbetaryrken och kvinnor i tjänstemannayrken och drygt 8 av 10 män i tjänstemannayrken har fasta heltider.

Faktisk månadslön

Med måttet faktisk månadslön får vi en mer verklighetsnära bild av hur skilda arbetstider (deltider) och lönevillkor slår igenom på kvinnors och mäns arbetsinkomster. Den genomsnittliga faktiska månadslönen för 2018 är 21 360 kronor före skatt för kvinnor i arbetaryrken och 27 435 kronor för män i arbetaryrken. För kvinnor i tjänstemannayrken är den faktiska månadslönen 34 410 kronor och för män 43 750 kronor (före skatt).

Inflytande och kontroll

Det finns stora skillnader i möjligheten till inflytande och kontroll på arbetet. Kvinnor i arbetaryrken är mer styrda än andra. Var fjärde kan inte alls påverka sin arbetstakt och nära en tredjedel har ingen möjlighet att ta korta pauser under arbetsdagen. Arbetsvillkor som ger möjlighet till utveckling och stimulans är vanligare bland tjänstemän än bland arbetare. Män har i högre grad sådana villkor än kvinnor.

För mer jämställda och jämlika pensioner i framtiden måste förutsättningarna på arbetsmarknaden förändras.

LO vill att:

• Heltid ska vara norm på hela arbetsmarknaden och att anställningstryggheten ska stärkas.
• Det förebyggande arbetsmiljöarbetet måste förbättras
• Föräldraförsäkringen ska individualiseras. Möjligheterna att kombinera arbete och familj förbättras, bland annat genom att barnomsorg på obekväma arbetstider garanteras i lag.
• De generella välfärdslösningarna förstärks genom kraftfulla samhällsinvesteringar i bemanning och på vård, skola och omsorg samtidigt som skattesubventionen av hushållsnära tjänster (rut-avdraget) avskaffas.
• Lägstalönerna prioriteras och att arbetsmarknadens parter gemensamt ska ta ansvar för jämställda löner.
• Den aktiva arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet förbättras.

Ladda ned Sveriges jämställdhetsbarometer 2020 (pdf)

Se presskonferens om jämställdhetsbarometern i LO Play