Hoppa till innehåll

Våld är mer än det vi ser

  • Jämställdhet

Fysiskt våld

Fysiskt våld kan se olika ut. Det kan vara knuffar, att någon håller hårt i armen eller håret, slag med händerna eller föremål. Ibland handlar det om att hindra någon från att gå ut eller röra sig fritt. Ofta riktas våldet mot delar av kroppen där det inte syns. Nästan alltid sker det tillsammans med psykiskt våld, som får den utsatta att tro att hon förtjänar det eller att hon måste ändra sitt beteende för att våldet ska sluta. Men det gör det inte. Försummelse är också våld. Det kan vara att hindras från att äta, sova eller få vård. Det kan också handla om att inte få sina mediciner eller hjälp med hygien, särskilt om man har en funktionsnedsättning. Våld eller hot om våld kan också riktas mot barn eller husdjur i familjen.

Psykiskt våld

Psykiskt våld syftar till att skapa osäkerhet, bryta ner och kontrollera en annan människa. Detta kallas ofta ”gaslighting”. Det kan handla om kränkningar om utseende, kläder eller hur man pratar. Man får höra att man är ful, tjock, dum och att ingen tycker om en. Man ska till och med vara tacksam för att någon står ut med en. Psykiskt våld innebär ofta manipulation, förneka händelser, lögner, hot och att isoleras från familj och vänner. Han kanske skjutsar henne till jobbet för att kontrollera henne, kräver ett gemensamt konto för att följa hennes pengar eller hotar att ta barnen om hon inte gör som han vill. Den som utsätts börjar ofta tro på det partnern säger och anpassar sig, vilket gör att våldet sällan anmäls.

Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld syftar till att ta kontroll över någons ekonomi genom exempelvis skuldsättning eller begränsning att ta en heltidstjänst. Det sker ofta tillsammans med fysiskt och psykiskt våld. Han kan ta över hennes ekonomi, använda hennes BankID, köpa saker eller ta lån i hennes namn. Bilen skrivs på henne och p-böter samlas. Till slut är hon så skuldsatt att hon blir beroende av honom, vilket gör det svårt att lämna relationen.

Sexuellt våld

Syftet med det sexuella våldet är att utöva makt och kontroll genom handlingar som sker utan samtycke. Det kan innebära allt från oönskad beröring till våldtäkt. Det kan också handla om att tvingas till sex för att undvika annat våld, eller att bli utsatt för digitalt våld där sexuellt innehåll sprids utan samtycke. Att ta emot sexuella bilder utan samtycke är också att bli utsatt för våld.

Hedersrelaterat våld

Flickor och kvinnor men även pojkar och män, kan utsättas för begränsningar, påtryckningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen. Detta sker inom ramen för hedersrelaterat våld och förtryck. Normer om heder bygger ofta på patriarkala och heteronormativa föreställningar. Familjen kan bestämma hur en person får klä sig, vilka de får träffa och var de får gå. De kan också försöka styra viktiga delar av livet, som vilken utbildning eller vilket jobb personen ska ha, vem de får gifta sig med och om de får skilja sig. Vid hedersrelaterat våld kan den eller dem som utsätter också vara utsatt för våld. Pojkar kan tvingas bevaka systrar eller kusiner mot sin vilja. När individen försöker bryta sig fri från kontrollen kan konsekvenserna bli allvarliga. I sin mest extrema form kan hedersnormer leda till hot, våld och i vissa fall dödligt våld.

Digitalt våld

När alltmer sker digitalt har det digitala våldet ökat kraftigt, särskilt bland unga. Åtta av tio flickor i Sverige har utsatts för sexualbrott innan de fyllt 18 år, och mycket av det händer på nätet. Digitalt våld kan vara att någon förföljer eller trakasserar en person genom sociala medier, mejl eller sms. Det kan också handla om att sprida bilder eller information utan att personen sagt ja. Den som är utsatt kan få hundratals meddelanden, oönskade bilder eller kommentarer. Någon kan skapa nya falska konton för att fortsätta ta kontakt, även om man försöker blockera dem. Det kan kännas som att man hela tiden är övervakad. Den här typen av våld kan bli värre med tiden och innehålla både tydliga och dolda hot.

Normalisering - att vänja sig vid våld

Den som utsätts för våld kan med tiden börja vänja sig. Det som först känns fel kan börja kännas normalt. Många försöker undvika att göra saker som de tror leder till våld, och börjar tänka att det är deras eget ansvar. Till exempel: ”Om jag bara låter bli att träffa mina vänner så blir han inte arg.”

Våldet kommer ofta smygande. Det kan börja med elaka små kommentarer eller kontrollerande beteenden, och sedan bli värre. Våldsutövaren gaslightar, då blandas våld med kärlek och ursäkter, vilket gör att den som är utsatt börjar tvivla på sig själv. Man kanske börjar tro att våldet är ens eget fel, eller att man inte är värd något bättre. Ibland säger förövaren saker som: ”Ingen annan kommer att orka med dig” eller ”Du ser hemsk ut, du har inte ens råd med egna kläder.”

Med tiden flyttas gränserna för vad som är okej, och våldet blir en del av vardagen. Då blir det svårt att tro på sig själv, eller att be om hjälp. Våld bryter ner en människa. Det är svårt att lämna en våldsam relation när man är nedbruten och all ens självkänsla har tagits ifrån en, därför är det viktigt att vi aldrig lägger skuld på den som utsätts för våld. Det är viktigt att stötta, stärka och tro på den som blivit utsatt för våld.

Senast ändrad: