Håll dig uppdaterad!
Prenumerera och få nyheter, berättelser och uppdateringar som berör dig.
Sverige är på många sätt ett jämlikt land, men de ekonomiska klyftorna har blivit större. Under de senaste decennierna har såväl inkomstskillnaderna som förmögenhetsskillnaderna ökat. Det visar en kunskapsöversikt skriven av LO-ekonomen Anna Almqvist.
I ett internationellt perspektiv är Sverige fortfarande ett förhållandevis
jämlikt land. Ökande inkomstskillnader är inte heller något unikt svenskt
fenomen. En stor majoritet av OECD-länder har till exempel upplevt ökade
inkomstskillnader under de senaste decennierna. Men ojämlikheten verkar ha ökat
särskilt mycket i Sverige. Under tidigt 1980-tal hade vi de mest jämlika
inkomsterna i OECD; i dag har såväl
våra nordiska grannländer som flera
centraleuropeiska länder mer jämlikt fördelade inkomster än Sverige har.
Förmögenheter är generellt ännu mer ojämlikt fördelade än inkomster. Förmögenhetsstatistiken är dock bristfällig både i Sverige och internationellt. Under ett knappt decennium, fram till dess att förmögenhetsskatten avskaffades 2007, kunde vi emellertid följa utvecklingen av fördelningen av förmögenheterna i den svenska officiella statistiken.
En iögonfallande utveckling under denna period var att medelnettoförmögenheten bland de tio procent med störst förmögenhet ökade dramatiskt: från drygt 4,4 miljoner kronor 1999 till nästan 6,9 miljoner 2007 (2007 års priser). Samtidigt var förmögenhetsutvecklingen oförändrad eller svagt negativ för flera av de decilgrupper med minst förmögenheter.
Publicerad: 2016-05-25