Facket direkt facketdirekt.nu

Uppdaterad konjunkturprognos från LO-ekonomerna - Arbetsmarknaden oroar

Rapport Under det senaste halvåret har förutsägelser om spridningen och åtgärder för att hantera covid19 varit helt centrala för prognoser om den globala ekonomins utveckling. Även inför hösten 2020 fortsätter covid-19 vara den dominerande faktorn för prognosarbetet.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Foto: Lars Forsstedt

Sammanfattning

I början av sommaren kom dystra prognoser om den ekonomiska utvecklingen i de flesta länder, där OECD bedömde att global BNP skulle minska med sex procent. Nu tyder inkommande data på att utvecklingen i flera länder blir något bättre, inte minst påverkar återhämtningen i Kina den globala utvecklingen. Men BNP-tappet kommer trots det att bli historiskt stort runtomkring i världen.

De nyligen publicerade nationalräkenskaperna för andra kvartalet bekräftar det förväntade stora fallet även i svensk ekonomi. BNP minskade med 8,3 procent jämfört med kvartal 1. Hushållens konsumtion, som svarar för nästan halva BNP föll med 7,7 procent mellan kvartalen.

Synen på det ekonomiska läget är nu inte radikalt annorlunda än före sommaren. Botten är passerad och blev ungefär så djup som befarats. Återhämtningen har inletts och kan bli något snabbare än enligt våra tidigare förväntningar. Mätningar av företagens syn på nuläget och den närmaste tiden visar på ett skifte mot mer positiva förväntningar, i och för sig från en mycket låg nivå. Den prognos som vi nu lägger fram innebär att årets BNP revideras upp något. Jämfört med 2019 förväntas BNP minska med 4,8 procent. Den något högre farten under hösten gör också att tillväxten nästa år beräknas bli 3,9 procent. 

Regeringen och samarbetspartierna har infört ett antal åtgärder för att mildra effekterna av krisen. Vi räknar nu med att statens åtgärder kommer att uppgå till 165 miljarder kronor i år, motsvarande 3,3 procent av BNP. För 2021 uppgår motsvarande satsningar till drygt 100 miljarder kronor. Det offentliga finansiella sparandet beräknas uppgå till -191 miljarder kronor i år, motsvarande -3,9 procent av BNP. Det är resultatet av både tagna beslut och den automatiska försämringen som sker av offentlig ekonomi när BNP minskar. Den offentliga skuldkvoten ökar till 41 procent av BNP. Nästa år räknar vi med att det finansiella sparandet kommer att uppgå till -135 miljarder kronor, motsvarande -2,8 procent av BNP. Skuldkvoten ökar till 41,7 procent. En skuldökning och skuldnivå, som enligt vår bedömning inte innebär någon risk för svensk ekonomi på sikt.

Utvecklingen på arbetsmarknaden och arbetslösheten är dock oroande. Det till stor del statligt finansierade systemet för korttidsarbete håller än så länge ned arbetslösheten. Ändå har arbetslösheten ökat från drygt 7 procent till drygt 9 procent. Det är stor risk att arbetslösheten biter sig fast på en högre nivå. Det har i stor utsträckning skett vid tidigare kriser. Människor med svagare position på arbetsmarknaden hamnar lätt i långtidsarbetslöshet som är svår att ta sig ur, 8–9 procents arbetslöshet riskerar bli det nya normala.

Trots att krisens botten har passerats och återhämtningen inletts fortsätter arbetslösheten att stiga under hösten. Att arbetslösheten under några sommarmånader legat oförändrad ska inte tolkas som att det nu vänder på arbetsmarknaden. Fortsatt stor omfattning på korttidsarbetet och tillfälligt relativt svag ökning av arbetskraften håller nere arbetslösheten. När antalet permitterade minskar och arbetskraften ökar igen, kommer enligt vår bedömning arbetslösheten stiga ytterligare till en topp på 9,6 procent kring årsskiftet.

 LO-ekonomernas uppdaterade konjunkturprognos - Arbetsmarknaden oroar (pdf)

Se prognosen presenteras i LO Play