Håll dig uppdaterad!
Prenumerera och få nyheter, berättelser och uppdateringar som berör dig.
När Saab gick i konkurs för två år sedan blev 3 000 personer arbetslösa över en natt. Av dem var runt 1 400 arbetare som omfattades av det så kallade TSL-stödet. I rapporten framgår hur de som miste jobbet upplevde det stöd de fick från samhället, fack och arbetsgivare.
De många intervjuer som rapporten bygger på tecknar en bild av ett stöd som uppskattas, men också kritiseras. De ger en bild av en svår gränsdragning mellan det avtalade stödet och den statliga arbetsmarknadspolitiken. Vikten av samverkan blir tydligt betonad, liksom bristen av densamma.
Flera av dem som intervjuas i studien återkommer till att det finns en okunskap om vilket stöd arbetslösa har rätt till. De som mister jobbet tror att de ska få hjälp av samhället. Det gäller dock inte längre. Regeringen har förändrat Arbetsförmedlingen så att de endast kan ge ett begränsat stöd.
- Regeringens inriktning med arbetsmarknadspolitiken är inte att stötta personer som har en lite starkare position på arbetsmarknaden. De får klara sig själva, vilket är helt uppåt väggarna. Det är både cyniskt och ett resursslöseri. Ju tidigare insatserna kommer desto mer tjänar samhället och den arbetslöse på det. Som arbetslös ska man kunna begära att få ett stöd från samhället. Det är bland annat därför vi betalar skatt, säger LOs avtalssekreterare Torbjörn Johansson.
- Att följa hur omställningsstödet fungerar är ett sätt för LO att vårda avtalet. En stor andel av de arbetstagare som tar del av omställningsstödet finner ny sysselsättning och målet att undvika arbetslöshet uppfylls i stor utsträckning. Samtidigt finns behov av att öka kunskapen om vilken roll det avtalade stödet spelar, hur det uppfattas av dem som tar del av det och hur det fungerar i relation till den statliga arbetsmarknadspolitiken. Det är många viktiga lärdomar som synliggörs i rapporten. Nu får vi fundera på hur vi går vidare med dessa, säger Torbjörn Johansson.
Publicerad: 2013-12-18