Internationalen

Skrevs i Frankrike 1871

Eugène Pottier hade varit med när arbetarna i Paris tog makten och försökte bygga ett eget styre, Pariskommunen, våren 1871.

Det höll i drygt två månader innan regeringens trupper ockuperade staden och slaktade tusentals. 

Mitt i denna katastrof satte sig Eugène Pottier ner och skrev en text som handlade om framtiden. Visst, det såg dystert ut. Men snart skulle mänsklighetens befrielse komma. 
Refrängen inleddes: C'est la lutte finale! – Detta är den sista striden!

Texten fick rubriken L'Internationale, som en hyllning till Internationalen, den globala sammanslutningen av fackföreningar och arbetarpartier. 

Tanken var att den skulle kunna sjungas till den franska nationalsången Marseljäsen, men 1888 fick den en egen melodi av den belgiska snickaren Pierre Degeyter. Vid det laget hade själva Internationalen redan lagts ner (även om den senare fick efterföljare), men sången levde vidare.

Den svenska översättningen

Henrik Menander som var fackligt aktiv i Korkarbetareförbundet skrev en svensk översättning 1902. Men han översatte bara verserna 1–4 och 6, aldrig den femte versen, som handlade om att skjuta generalerna ifall det blev krig. 

Internationalen blev snart en av den svenska arbetarrörelsens mest populära sånger, tillsammans med Arbetets söner – som Henrik Menanader också hade skrivit texten till. 

Texten till Internationalen

Normalt brukar man bara sjunga första och sista versen: 

Upp, trälar uti alla stater,
som hungern bojor lagt uppå
Det dånar uti rättens krater
snart skall uppbrottets timma slå
Störtas skall det gamla snart i gruset
Slav, stig upp för att slå dig fri!
Från mörkret stiga vi mot ljuset
Från intet allt vi vilja bli

Upp till kamp emot kvalen
Sista striden det är
ty Internationalen
till alla lycka bär
Upp till kamp emot kvalen
Sista striden det är
ty Internationalen
åt alla lycka bär

Arbetare, i stad på landet,
en gång skall jorden bliva vår
När fast vi knyta syskonbandet*
då lättingen ej råda får.
Många rovdjur på vårt blod sig mätta
men när vi nu till vårt försvar
en dag en gräns för dessa sätta,
skall solen stråla lika klar

Upp till kamp ... 

*I originalet var det brodersbandet, men nu för tiden brukar man ofta sjunga syskonbandet