Arbetsskadeförsäkring

Arbetsskadeförsäkringens roll

Att den som skadas i sitt arbete har rätt till full ersättning från en försäkring leder till att kostsamma och besvärliga skadeståndsprocesser i domstol kan undvikas. Ett sådant system är till nytta för såväl de anställda som arbetsgivarna och samhället som helhet.

Den största besparingen både i mänskligt lidande och samhällsekonomiskt finns i det förebyggande arbetet. Den "bästa" arbetsskadan är den som aldrig uppstår.Tyvärr finns det fortfarande stora brister både i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och i hur företagen arbetar med rehabilitering och arbetsanpassning.

Ett sätt att förbättra detta är att se till att alla anställda har tillgång till en obligatorisk, kvalitetssäkrad företagshälsovård reglerad via kollektivavtal.

Ekonomiskt skadeslös

Arbetsskadeförsäkringen måste utformas så att de anställda känner tillit till försäkringen. Tillämpningen av försäkringen måste stämma överens med vad folk i allmänhet tycker är rimligt och rättvist. Försäkringen ska naturligtvis också vara utformad så att kvinnor inte blir diskriminerade.

Det är självklart att den som skadas i arbetet ska hållas ekonomiskt skadeslös. Det är också självklart att försäkringen ska bidra till att minska samhällets kostnader för långa sjukskrivningar och vara en informativ signal om att vissa arbetsmiljöer är skadliga.

För att uppnå detta anser LO att vissa väsentliga delar i framför allt den allmänna arbetsskadeförsäkringen behöver förändras.

Huvudmannaskapet

I dag diskuteras flitigt ett förändrat huvudmannaskap för arbetsskadeförsäkringen. De två alternativ som förekommer mest frekvent i debatten är dels att arbetsmarknadens parter tar över ansvaret för det som finns inom ramen för den allmänna arbetsskadeförsäkringen, dels en total privatisering av alla de ersättningsdelar som är aktuella vid arbetsskada.

LO delar inte uppfattningen att det är huvudmannaskapet för försäkringen som är problemet.

Arbetsskadeförsäkringen är en del av den svenska modellen. Det innebär att det finns en allmän försäkring i botten som sedan kompletteras med kollektivavtalade försäkringar. Det är LOs uppfattning att de allmänna försäkringarna ska vara på en sådan nivå så att de ersätter den största delen av ett inkomstbortfall.

Återinför arbetsskadesjukpenningen

Sedan början av 1990-talet har dock den ersättning som betalas ut från den allmänna arbetsskadeförsäkringen urholkats. De anställda har därför genom att avstå löneutrymme sett till att den kollektivavtalade försäkringen numera även täcker en stor del av inkomstbortfallet.

Detta har bidragit till att i viss mån göra försäkringen otydlig. Lösningen på detta är dock inte att förändra huvudmannaskapet. Istället behövs ett återinförande av arbetsskadesjukpenningen och en höjning av inkomsttaket.

Generella eller differentierade avgifter

De som förespråkar differentierade avgifter menar att det kan göra arbetsgivare mer angelägna att förebygga arbetsskador. Generella avgifter ger inte tillräckliga incitament eftersom graden av arbetsmiljöinsatser inte återspeglar sig i någon förändrad avgift.

Det finns inte några bevis för att differentierade avgifter skulle innebära färre antal arbetsskador. En jämförelse mellan Sverige (generella avgifter) och övriga nordiska länder (differentierade avgifter) visar exempelvis att både Danmark, Norge och Finland har fler olycksfall per 100 000 anställda. Om ett samband skulle finnas borde förhållandet vara det omvända.

Differentierade avgifter kan leda till en ökad selektering vid anställningen och en risk för underrapportering av arbetsskador. De anställda kan utsättas för pressen att inte anmäla, eftersom det direkt slår på hur hög arbetsgivarens avgift blir.

Förebyggande arbetsmiljöarbete

Riskerna att skadas i arbetet är ojämnt fördelade. Det är fler i traditionella arbetaryrken som skadas i arbetet än i traditionella tjänstemannayrken. En del yrken och arbetsplatser är på grund av arbetets natur mer riskfyllda än andra men vi drar alla nytta av att även de blir utförda.

LO menar att det är en angelägenhet för alla att den som skadas i sitt arbete hålls ekonomiskt skadeslös och att arbetsskadeförsäkringen därför även fortsättningsvis ska finansieras solidariskt.

För att förbättra det förebyggande arbetsmiljöarbetet är det mer effektivt att förstärka Arbetsmiljöverkets resurser. En del av arbetsskadeavgiften skulle kunna öronmärkas för detta ändamål.

LOs förslag till förbättring

• Alla anställda ska ha tillgång till en obligatorisk, kvalitetssäkrad företagshälsovård reglerad via kollektivavtal. En sådan företagshälsovård ska fungera som ett stöd både i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och vid rehabiliterings- och anpassningsinsatser. Företagshälsovården ska också kunna vara ett stöd för de anställda vid arbetsskadeutredningar.
• För att förbättra det förebyggande arbetet anser LO att Arbetsmiljöverkets resurser behöver förstärkas. En del utav arbetsskadeavgiften kan öronmärkas för detta ändamål.
• Behåll dagens uppdelning mellan en allmän och en kollektivavtalad del i arbetsskadeförsäkringen. Men genomför åtgärder som renodlar de olika försäkringsersättningarna.
• Behåll dagens finansiering med en allmän försäkring med generella avgifter samt en kollektivavtalad försäkring med små skillnader mellan sektorer.
• Försäkringskassan tillämpning av kravet på vetenskaplig bevisning och begreppet "befintligt skick" måste förändras.
• En myndighet måste få uppdraget att följa och initiera forskning på detta område samt se till att de kunskapssammanställningar som finns uppdateras regelbundet. Öronmärk en del utav arbetsskadeavgiften för detta uppdrag.
• Bevisregeln måste förändras så att en återgång till prövning i två led sker. Kravet på skadlighetsbedömning ska återgå till det som gällde före 1993 och kravet på sambandsbedömning läggs emellan de tidigare bevisreglerna.
• Återinför arbetsskadesjukpenningen så att rätten till denna prövas från dag 91.
• Höj taket i den allmänna arbetsskadeförsäkringen till 10 prisbasbelopp.
• Behåll det generella arbetsskadebegreppet i kombination med ökade krav på ny och bättre sammanställd forskning på relevanta områden.