Arbetsmarknadspolitik

En aktiv arbetsmarknadspolitik

För att öka tillväxten och välståndet krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik som gynnar framväxten av goda jobb. Goda jobb handlar om arbeten som erbjuder trygga anställningar, goda arbetsvillkor och löner och en god arbetsmiljö. En politik som inriktar sig mot både full sysselsättning och framväxten av goda jobb har flera positiva effekter för arbetstagarna, företagen och samhället.

LO förespråkar en statlig aktiv arbetsmarknadspolitik som utgår från principen om nationell likvärdighet och där Arbetsförmedlingen spelar en central roll. Var man bor ska inte vara avgörande. Medborgarnas behov ska tillgodoses enligt samma principer i hela landet.

Den aktiva arbetsmarknadspolitiken är tätt sammankopplad med kompetensförsörjningsfrågan eftersom arbetsmarknadspolitiken inte bara behövs för att motverka arbetslöshet utan ska också förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom att underlätta för arbetsgivare att få tillgång till arbetskraft med rätt kompetens.

Därför efterlyser LO större satsningar på den aktiva arbetsmarknadspolitiken:

Öka antalet platser inom yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning

Det är väl belagt att yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar är effektiva insatser som leder till jobb. Att använda yrkesinriktad utbildning och framför allt arbetsmarknadsutbildningar är därför väl motiverade insatser för att möta behoven hos arbetsgivare och ge arbetslösa nöd­vändig kompetens och därmed förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Stärk kopplingen mellan arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken

Anvisningarna till reguljär utbildning behöver öka. 

Satsa på intensiva förmedlingsinsatser i Arbetsförmedlingens regi

Forskning visar att personligt förmedlarstöd och jobbanvisningar minskar tiden till nytt jobb, särskilt för de grupper som drabbas hårdast av strukturomvandling.

Dra lärdom från förmedlingsinsatsen ”Jämställd etablering”, som erbjöds i Arbetsförmedlingens regi med bättre resultat och till en lägre kostnad jämfört med privata arbetsförmedlare.

Fler företag måste erbjuda etableringsjobb

Samtidigt som det råder brist på arbetskraft, framför allt gymnasialt yrkesutbildade, är långtidsarbetslösheten hög. Det grundläggande problemet på svensk arbetsmarknad är i dag att en växande andel arbetslösa, särskilt utlandsfödda, saknar den utbildning och de färdigheter som efterfrågas av arbetsgivarna. Kraftigt höjda yrkesutbildningsinsatser och SFI behövs.

För arbetssökande med svagare ställning på arbetsmarknaden kan en subventionerad anställning, exempelvis ett etableringsjobb, vara en lämplig insats som underlättar möjligheten att få ett jobb. Etableringsjobb är en kollektivavtalsmodell som kombinerar arbete och utbildning och syftar till att förbättra jobbchanserna för långtidsarbetslösa och nyanlända och kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden.

Höj statusen på de gymnasiala yrkesprogrammen

Det råder en omfattande brist på gymnasialt yrkesutbildade. Trots det är det alldeles för få ungdomar som väljer ett yrkesprogram på gymnasiet. För att locka fler till dessa utbildningar behöver deras status höjas ytterligare. Arbetsgivare behöver ta ett större ansvar och engagemang för att säkra sin kompetensförsörjning, bland annat genom att ta emot fler elever i det arbetsplatsförlagda lärandet under yrkesutbildningens gång. Ytterst är det goda löner och arbetsvillkor som är avgörande för yrkesprogrammens attraktivitet.

Återinför arbetsmarknadsprövningen vid arbetskraftsinvandring

Arbetskraftsinvandringen behöver fortsätta att stramas åt. Principen måste vara att inom yrken där det finns ett reellt rekryteringsbehov ska lediga jobb alltid i första hand ska gå till arbetslösa i Sverige. 

Huvudregeln ska vara att arbetstillstånd endast ska beviljas för heltidsanställning. Undantag från heltidskravet ska endast kunna medges efter överenskommelse i kollektivavtal på förbundsnivå.

Värna sund konkurrens – stoppa missbruket med subventionerade anställningar

Det förekommer i dag att arbetsgivare har satt i system med att ha många anställda med anställningsstöd, framför allt nystartsjobb, i förhållande till det totala antalet anställda, och i en del fall att man nästan helt bygger verksamheten på anställda med lönestöd.
Det bidrar till osund konkurrens och underminerar den svenska arbetsmarknadsmodellen när företag som affärsmodell konkurrerar genom att staten står för en stor del av lönekostnaden och ökar riskerna för arbetslivskriminalitet.

Regelverket bör ses över och skärpas så att löner och övriga villkor blir i nivå med kollektivavtal. Arbetsförmedlingen bör även få i uppdrag att väga in fler aspekter inför beslut om subventionerade anställningar, exempelvis max andel subventionerande anställda, andelen tillfälligt anställda och deltidsanställda och antalet subventionerade anställningar som inte lett till fast anställning kan nämnas som exempel på aspekter att väga in, samt förbättra samrådshanteringen med fackförbund inför beslut.

Unik kompetens hos parterna

Samrådet mellan Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter bör stärkas. Parterna har en unik kompetens i hur arbetsmarknaden fungerar och bör även framöver spela en viktig roll i arbetsmarknadspolitikens utformning.