Facket Direkt

Jag försökte och det gjorde mig till en vinnare

Försäkringar Anders Olsson är IF Metallaren som ser möjligheterna och ser sig som hjulbent, inte handikappad. Nu reser han med LO på turné och inspirerar kursdeltagare.

Publicerad
Uppdaterad
Anders Olsson, guldmedaljören som inspirerar.
Anders Olsson, guldmedaljören som inspirerar. Foto: Christina Jonsson

Eskilstuna nästa på turnéplanen

Informationsturnén kring nyheterna i grund- och vidareutbildningarna för LOs försäkringsinformatörer har nu kommit till Eskilstuna.

Här startade traktor- och maskintillverkaren Bolinder Munktell sin fabrik i slutet av 1800-talet. Byggnaden ritades av arkitekten Ferdinand Boberg som också ritade regeringsbyggnaden Rosenbad och LOs borg vid Norra Bantorget i Stockholm. Numera används lokalerna till hotell- och konferensverksamhet.

En möjlighet att inspireras

LOs och Folksams representanter höll väldigt bra informationspass men de får ursäkta, dagens guldgosse och inspiratör var Anders Olsson. Han är IF Metallare sedan 30 år och nyss hemkommen från att ha kört öppet spår i Vasaloppet för femte gången.

- När jag åkte för tredje gången och kom stakande på min kälke var det en äldre man som stod vid spåret som ropte åt mig. Du ska va gla att du får sitt du.

Anders Olsson är förlamad från midjan och nedåt och har mindre än 50 procents lungkapacitet.

Anders Olsson berättar på go värmländska och visar bilder på hur han hamnade i rullstol och hur han tagit OS-guld och så många guldmedaljer att han, bokstavligt talat, kunnat täcka väggarna i garaget. Ja, förutom en och annan liten fläck då som täcks av en silvermedalj.

Maximal otur

Utan överdrift kan man säga att Anders haft så mycket otur som går att ha och har träffat på så många doktorer som tagit felaktiga beslut att det är osannolikt att en och samma person ska drabbas så hårt. Ändå kommer detta inte att bli en dyster historia.

Här börjar berättelsen om vägen tillbaks och till ett helt nytt liv som elitidrottare, med alla mödor och tragik på vägen, men i positiv och inspirerande anda med många skratt.

- Jag är ju inte en sån person som åker ut och pratar. Stå längst fram på scen och prata, det är en skräck. Jag blev lurad till det här av ett gäng sex-åringar. 2002 när jag började simma igen vann jag en tävling och fick en brevlåda full av teckningar. På varje teckning hade jag rullstolen på ryggen i simbassängen.

Utmaningar måste antas

Då blev Anders tvungen att åka ut till skolan och berätta.

- Det var det bästa jag gjort. Jag har aldrig fått så många bra frågor som på den skolan.

När är man handikappad? Är det när man har en käpp i handen? Det var det ju inte, men kan du köra bil då?

- Ja, jag har automatreglage i bilen som jag sköter med armarna.
- Då är min pappa också handikappad för han har också automat, sa en liten tjej.

Så blev det klarlagt. Man är handikappad när man har automat i bilen, skrattar Anders. Men sedan träffade han äldre elever och tuffare frågor.

- Jag sa, det finns ingen gräns och en kille protesterade att det finns mellan Sverige och Norge. Jaha, sa jag. Har du passerat den då? Det hade han ju många gånger. Det här med gränser de sätter man ju själv, säger Anders.

Och tänker man så, säger Anders, kan man ju komma hur långt som helst.

Det började med en kvarglömd skivstång

Allt började i tio-årsåldern. Någon hade glömt låsa in en skivstång så den låg framme i gymnastiksalen där de äldre körde gym på kvällarna. Anders provade lyfta den men det gick inte.

- Jag fick upp den till knäna men sen var det bara att släppa den. Precis då kom flickorna ut från omklädningsrummet och då vet ni ju som pojk att man är tvungen att prova en gång till. Det var ju lika tungt nu så jag kom på att jag skulle ta sats och gunga upp stången. Då vek sig ryggen och jag föll som en fällkniv till golvet. Det blev sjukhus och röntgen och det konstaterades att jag fått en jätteglidning på ryggraden.

Första läkaren sa det var slut med idrott. Den andre sa, idrott är bra. Rodd är bra. Nummer två skulle vara cykel och nummer tre var simning.

Simning kan vara min grej

- Jag tänkte att simning är kanske något för mig. Så jag tog upp simningen och efter ett år kunde jag alla simsätt. Men det bästa av allt var att jag inte hade några problem med ryggen. Nu var jag tillbaka.

Anders ägnade sig åt simning i sju år och tyckte att det var världens tråkigaste sport och det tycker han än i dag.

- Tänk er själva att ligga och titta i bottenkaklet hela dagen. Det roligaste som kan hända i simning är när ett plåster flyter förbi.

Men Anders blev stark av simningen. Han körde cykel och triathlon, fick ont i ryggen och gick tillbaks till simningen. Sedan blev han utmanad och provocerad av en kompis att åka Vasaloppet.

- Efter första träningspasset, den smärtan i ryggen går inte att beskriva. Det blev akuten på kvällen. Läkaren sa det var en inflammation i ryggmuskeln. Jag fick tabletter och på morgonen kändes nästan ingen smärta i ryggen så jag stack ut och träna igen.

Fem mil inför Vasaloppet

Det blev dubbelt så ont nästa kväll och det blev dubbelt så mycket tabletter. Problemet var att Anders måste ha fem mil i botten inför Vasaloppet. Frun fick hjälpa till med klädseln och ut i bilen, för träna de fem milen skulle Anders. Då hade han inte automatväxel och det skar som knivar i ryggen när han försökte dra in kopplingen. Han ringde kompisen.

- Det blir inget åka av då, sa kompisen?
- Jo då, sa Anders, jag kan åka skidor men jag kan inte köra bil.

Det var blötsnö och det gick inte att komma igång så Anders bad kompisen försöka putta igång honom.

- Jag kom igång och började på att staka. Efter en och en halv mil stoppade värken.

Men det blev inget Vasalopp för Anders. Han fick en kronisk inflammation i ryggmuskeln så läkarna bestämde att steloperera ryggen. Operationen gick bra men Anders fick inte sitta när han kom hem. Han hade fått låna en kontorsstol som var ganska hög, för ståsitt. När Anders försökte sätta sig i stolen exploderade kolven.

Det small till i ryggen

- Och då kan jag säga att det small i ryggen. Jag ringde läkaren som stelopererat. Han sa att inget kan ha hänt för du såg vilka bastanta skruv jag opererade in.

Anders blev ordinerad morfin i sex månader men det gick inte över. Efter sex månader åkte han in på akuten och träffade som första läkare den som stelopererat honom. Denne tyckte det var onödigt att undersöka. Anders fick mer morfin och åka hem igen. Efter två dygn var han tillbaks på akuten. Överläkaren där konstaterade att något måste ha hänt och det blev undersökning.

- När jag vaknade upp ur narkosen bad läkaren om ursäkt och sa att ryggmuskeln hade gått av på mig. Nu förstod de att jag hade ont. Nu fick jag morfin kan jag lova er. Sedan ligger jag i sängen i sju månader och tar medicin. Då kom ett brev från en smärtläkare som ville träffa mig.

Bantningsoperation med komplikationer

- Du är lite kraftig, eller hur? Vi gör en bantningsoperation på dig så det blir lättare för dig att träna, sa läkaren.

OK då. Då lät det plötsligt bra. Men först skulle Anders gå en kurs inför operationen.

- Det kursen gick ut på var att man absolut inte skulle göra en sådan operation. Vad gjorde vi där två timmar om dagen i fyra veckor? Vi åt smörgås och jag gick inte ner ett gram. Men den 10 januari 1997 skulle det opereras.

En maskin skulle pumpa ur magsyra men det blev fel på maskinen så magsyran hamnade i lungorna så Anders blev liggande i respirator och en lungspecialist fick flygas in med helikopter från Norge.

- Under tiden jag låg i respirator hade det kommit ett nytt geni, eller läkare då. Han skulle sätta ryggmärgsbedövning men han stack hål på ryggraden så jag fick en blödning.

Strömdoping

- Sedan opererade de in en TENS-apparat med fjärrkontroll som skickar ström till benen. Om man sätter strömstyrkan väldigt högt så hoppar benen av elstötarna. Det måste ju vara perfekt vid simning, tänkte jag. Då kan frun sitta på läktaren och trycka på fjärrkontrollen när jag tävlar. Det finns ingen doping som heter ström i kroppen, säger Anders med glimten i ögat. 

Efter operationen ordnade smärtläkaren rehabilitering. Han tyckte Anders hade haft otur. Tycker du det, sa Anders, som blev ivägskickad i fyra veckor. Där fanns inga träningsmöjligheter. Det fanns ett antal rum med varsitt badkar mitt i rummen.

- Så första dagen luktade det tallbarr om mig och andra dagen rosmarin. Efter fyra veckor i badkar var jag den renast någon har sett.

Väl hemma igen hade det kommit en ny läkare till Hagfors. Anders tog chansen och gick dit, berättade att han åt väldigt mycket tabletter. Du kan äta mycket mer. Du ska få en riktig kur.

- Det fick jag. Det tog nästan 24 timmar innan jag var medvetslös. Sedan visade det sig att han var barnläkare och hade fått sparken från Karlstad. Där försvann 14 dagar av livet.

Riktiga vändpunkten på Vintersol

Efter det bestämdes att Anders skulle få åka på ny rehabilitering. Nu till Teneriffa, till Vintersol.

- Helt fantastiskt Jag körde gym under vatten i bassängen. Jag ökade styrkan i armarna med 150 procent. Jag var helt överlycklig. Nu hade det vänt.

Hemma igen gjordes en utredning av tre läkare. Den första sa att Anders var tablettmissbrukare.

- Ja vem har gjort mig till det då? Läkaren erkände. Läkare två sa du är för sjuk för träning. Det är bättre du ligger. Läkare tre sa, allt vi gör med dig blir ju bara fel. Och så var det ju. Det var 2000.

- Jag låg i sängen från 2000-2002 och bara åt morfin hela tiden. 2002 hade jag lunginflammation konstant. Läkaren sa att det är farligt. Du kan dö. Så jag bestämde mig för att då är det väl så. Det är väl slut. Jag åkte hem och tittade in till min sons rum och in till min fru. Sedan funderade jag.

- Jag har inte haft otur. Jag har ju familjen kvar.

Vägen tillbaka

Vägen tillbaka blev när sonen dagen efter vid frukosten sa han ville ha Anders med till hockey-VM, i buss.

- Jag tänkte hur ska det gå till? Jag kunde vare sig äta eller klä mig själv. Men så tänkte jag, jag skulle ju vara positiv. Så jag sa, jag åker med.

Han som puttade igång Anders på skidträningen var också med till VM.

- Ska du och jag inte tävla i Vansbrosimningen? sa kompisen.

Här börjar nya utmaningar i Anders liv. Med en osviklig vilja och positivt tänkande blev det sedan framgång efter framgång. Anders Olsson är guldmedaljör i Paralympics 2004 och 2008 och världsmästare i handikappsimning och innehar nio aktuella världsrekord. Det har varit Vätternrundan, vasalopp på kälke, simtävling mellan San Fransisco och Alcatraz.

Det handlar om att försöka

Läs om alla framgångar på Anders Olssons hemsida. Att vinna simtävlingen i Klarälven 2013, där han lärde sig simma som liten, har nog ett extra stort utrymme i Anders hjärta. Det var 28,1 mil från Långflon till Karlstad på 12 dagar.  Syftet var att samla in pengar till Camp Järnmannen som ger personer med olika fysiska och psykiska funktionsnedsättningar möjlighet att möta andra med liknande problem.

- Jag försökte och det gjorde mig till en vinnare.  

Christina Jonsson
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.