Facket Direkt

Näringspolitik

Ekonomi Rätt utformad kan näringspolitiken höja produktiviteten i ekonomin och stimulera till samhällsekonomiskt kloka investeringar, utan att ge avkall på en rättvis fördelning.

Publicerad
Uppdaterad
Foto: Lars Forsstedt

Hållbar tillväxt och hög sysselsättning

Näringspolitik handlar om att skapa förutsättningar att utveckla produktionen av varor och tjänster inom så väl privat som offentlig sektor. Den ska bland annat bidra till regioners utveckling, en hållbar tillväxt och hög sysselsättning.

En aktiv näringspolitik är avgörande för att Sverige ska kunna konkurrera med kompetens och kvalitet och därmed skapa sysselsättning via jobb som innebär förbättrade löne- och arbetsvillkor.

Statens roll

En framåtsyftande näringspolitik ska förena insatser från olika områden som utbildning, forskning, innovationer, riskkapitalförsörjning, infrastruktur och bostadsförsörjning samt energi- och miljöpolitik. Det förutsätter att staten tar en aktiv roll för att samordna och vägleda olika aktörers verksamhet inom näringsliv och samhälle.

Frågor som rör branscher sköts i första hand av respektive förbund medan LO-distrikten ansvarar för den löpande bevakningen kring näringspolitik ur ett regionalt perspektiv.

Klimatanpassning

LO delar uppfattningen att vi bör eftersträva det så kallade 2-graders målet, dvs att jordens medeltemperatur inte bör öka med mer än 2 grader celsius. För att lyckas nå dit krävs en stor omställning av världens energiproduktion och energianvändning. För svensk del bör huvudstrategin vara ökade investeringar i energieffektivisering och koldioxidfri energiförsörjning.

Det handlar bland annat om att klimatanpassa miljonprogrammets bostäder och att investera i fossilfria transportsystem och industriprocesser. För industrin är tillgången på klimatanpassad, leveranssäker och billig energi av avgörande betydelse.

Trygghet i förändring

Miljövänliga investeringar skapar nya affärsmöjligheter som kan ge nya arbetstillfällen, men omställningar till följd av klimatförändringar innebär även nedläggningar och förlorade jobb.

Dessa omställningar liknar de strukturförändringar vi tidigare upplevt till följd av teknikutveckling, globalisering och ökad konkurrens. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och sociala insatser blir då viktiga verktyg för en trygg och rättvis omställning för att uppnå en hållbar produktion.

För fackföreningsrörelsen är klimatfrågan också en rättvisefråga. Omställningen till en hållbar utveckling kommer att kosta och det gäller att fördela bördan rättvist.

Omställningskrav, till följd av klimatförändringar, rymmer utmaningar men också möjligheter. För LO är det en självklarhet att klimathotet ska mötas med teknikutveckling och investeringar i en hållbar produktion. Ett led i denna strävan är en ökad facklig medverkan i arbetet för ett mer klimatanpassat arbetsliv.