Facket Direkt

Pensioner

Välfärd Pensionssystemet klarar sig alltid ekonomiskt. Det är byggt så. Frågan är hur den personliga ekonomin blir i framtiden. Hur blir det för den som tvingas försörja sig på sjukersättning eller för den som inte orkar arbeta till 69 år?

Publicerad
Uppdaterad
Foto: Lars Forsstedt

Pensionssystemet klarar sig

LO har ställt sig bakom reformen av det allmänna pensionssystemet. Det är ett viktigt ställningstagande både för organisationen och för reformens legitimitet. Det är bra med bred politisk samstämmighet kring ett pensionsregelverk som i princip ska gälla för lång tid. Det är viktigt för dem som omfattas av pensionssystemet att det kan förväntas hålla i många decennier.

Det gamla ATP-systemet var förmånsbestämt och befarades inte hålla i framtiden. Därför är det en poäng med att det nya pensionssystemet är självfinansierat genom att totala tillgångar och skulder i pensionssystemet ska balanseras.

Allt som betalas in ska betalas ut, varken mer eller mindre. Detta sker genom att arvsvinster delas ut, delningstal anpassas till förväntad livstid i genomsnitt samt att det slutligen finns en så kallad broms.

Pensionssystemet kommer därför alltid att klara sig, frågan är snarare hur det kommer att gå för framtidens pensionärer.

Ökad medellivslängd

Individer lever nu längre än vad man utgick ifrån i förarbetena till pensionsreformen.

Det innebär att delningstalen har stigit och arvsvinsterna blivit lägre. Därför blir pensionen för en 65-åring lägre än vad man väntade sig år 1995.

Under de förutsättningar som då rådde skulle en heltidsarbetande industriarbetare efter 45 yrkesår kunna få 62 procent av slutlönen i statlig pension med det nya pensionssystemet i full drift.

I dag år 2013 är medellivslängden två år längre än den var 1995. Under dessa nya förutsättningar kommer pensionen bli betydligt lägre och endast uppgå till 54 procent av slutlönen. För att få 62 procent av slutlönen i pension skulle det med dagens förutsättningar krävas att man arbetar två år till och går i pension vid 67. Då blir intjänade pensionsrätter och arvsvinster högre samtidigt som delningstalet blir lägre.

Det är naturligtvis glädjande att medellivslängden har ökat med två år sedan 1995. Detta skapar generellt inga större problem för pensionernas storlek då det med högre medellivslängd också blir möjligt att arbeta längre. Det stora problemet är i stället att spridningen i medellivslängd är stor och att denna spridning har ökat.

Alla lever inte lika länge

Den bättre hälsan och längre livslängden är en genomsnittlig förbättring som inte kommit alla till del. För stora grupper har inga förändringar skett vilket innebär att de inte har möjlighet att arbeta ytterligare år. Men det största problemet är att många i dag inte ens kan arbeta fram till 65-årsdagen.

Den med kortare utbildning har i genomsnitt betydligt kortare livslängd än den med längre utbildning. Det beror sannolikt främst på att den med kortare utbildning arbetar i en miljö som i högre grad sliter ut än vad som är fallet för den med längre utbildning. Den lämnar därför också arbetsmarknaden betydligt tidigare än den med längre utbildning.