Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
En arbetslöshetsförsäkring har flera viktiga funktioner i samhället. Hur försäkringen utformas har stor betydelse för alla löntagare eftersom det avgör den enskildes ekonomiska trygghet vid arbetslöshet. Försäkringens utformning har också stor betydelse för löneutvecklingen på arbetsmarknaden och möjligheten att effektivt motverka ekonomiska kriser.
LO anser att de allra flesta löntagare genom arbete ska kunna försäkra sina inkomster och vara berättigade till god ekonomisk trygghet i händelse av arbetslöshet.
Försäkringen ska också ha ambitionen att motverka en framväxt av arbetande fattiga, vilket uppnås genom att balansera hög ersättning med krav på aktivitet och omställning respektive kontroll och sanktioner.
Låg ersättning sätter press på de så kallade reservationslönerna, det vill säga de lägsta löner som de som söker arbete accepterar, och riskerar att leda till ökande inkomstskillnader.
Automatisk stabilisator
En arbetslöshetsförsäkring med relevanta villkor och hög ersättning har en central funktion när det gäller att stabilisera efterfrågan i ekonomin vid konjunkturnedgångar. Detta genom att den upprätthåller hushållens konsumtion.
Med god inkomsttrygghet fungerar försäkringen som en så kallad automatisk stabilisator, och tillhör då den mest effektiva formen av stabiliseringspolitik. Det innebär att utgifter för arbetslöshetsförsäkringen ska tillåtas slå igenom i form av budgetunderskott i statens budget när arbetslösheten stiger. Medlemsavgifter ska inte höjas, lika lite som att villkor och ersättningsnivåer ska försämras vid ekonomiska kriser.
Det långsiktigt mest hållbara är att arbetslöshetsförsäkringen och dess organisation underbygger en stark kollektivavtalsmodell. Detta kan uppnås genom det svenska systemet, Gentsystemet, som bidrar till att både löntagare och arbetsgivare har hög organisationsgrad vilket är nödvändigt för en i hög grad kollektivavtalsreglerad arbetsmarknad.
Differentierade avgifter
Arbetslöshetsförsäkringens villkor och ersättning har under lång tid försämrats. Den högsta ersättningen (dagpenningen) har inte höjts sedan 2002. Med den borgerliga regeringens tillträde hösten 2006 följde från 2007 en drastiskt förändrad finansiering av försäkringen som innebar att medlemsavgifterna till arbetslöshetskassorna påverkades av medlemmarnas arbetslöshet.
Kassor med hög arbetslöshet fick kraftigt höjda medlemsavgifter medan kassor med låg arbetslöshet fick lägre avgifter. Samtidigt infördes villkor som gjorde att det krävdes längre och starkare arbetsmarknadsförankring för att vara berättigad till ersättning.
Det så kallade studerandevillkoret, som gjorde att den som fullgjort viss utbildning kunde få ersättning, avskaffades också. Senare (under 2008) skärptes villkoren för deltidarbetslösas möjlighet att få ersättning.
De differentierade medlemsavgifterna till arbetslöshetskassorna ledde framför allt 2007-2008 till omfattande medlemsras i både a-kassor och fackförbund. De tuffare villkoren ledde från 2007 till att färre arbetslösa kan få arbetslöshetsersättning vid arbetslöshet.
Höjt tak, bättre villkor och låg avgift
Den högsta lön som kan försäkras i arbetslöshetsförsäkringen motsvarar i dag 18 700 kronor per månad. År 2013 har närmare 9 av 10 löntagare högre löner än så. Det innebär att allt fler inte kan räkna med att få den utlovade ersättningsnivån som är 80 procent av tidigare lön (de första 200 arbetslösa dagarna).
Arbetslöshetsförsäkringen är därför i dag att betrakta som en grundtrygghetsförsäkring och inte en inkomstbortfallsförsäkring. Det urholkar tilltron till att arbetslöshetsförsäkringen går att lita på och det skadar allvarligt försäkringens legitimitet.
För att nå en arbetslöshetsförsäkring värd namnet behövs förbättringar på flera centrala områden. Bland det viktigaste är att:
- Taket (högsta dagpenning) i arbetslöshetsförsäkringen höjs och indexeras mot löneutvecklingen i ekonomin så att de allra flesta löntagare kan få 90 procent av tidigare lön i ersättning.
- Arbetsvillkoret lättas upp så att kvinnor och män kan försäkra sina arbeten i likvärdig grad samt för att sänka tröskeln till försäkringen för nytillträdande.
- Ersättningen baseras på arbete och lön under arbetsvillkorets sex månader, istället för som i dag ett helt år.
- Det införs ett studerandevillkor som innebär att den som har fullgjort studier på gymnasienivå, inom SFI respektive avslutat eftergymnasiala studier kan få ersättning med grundbeloppet samt att det beloppet höjs.
- Villkoren för deltidsarbetslösa förbättras.
- De differentierade medlemsavgifterna till arbetslöshetskassorna avskaffas och sänks till runt hundra kronor per månad.