Facket Direkt

Jämlikhet

Jämlikhet De senaste decennierna har den ekonomiska ojämlikheten kontinuerligt ökat i Sverige. Utvecklingen mot ökade ekonomiska klyftor är förvisso inte unik för Sverige, i nästan alla OECD-länder har utvecklingen gått i samma riktning under de senaste decennierna, men Sverige utmärker sig genom att takten på den ökande ekonomiska ojämlikheten varit ovanligt hög. LO kommer att titta närmare på vad som ligger bakom den ökade ojämlikheten i Sverige och komma med konkreta förslag som leder till ett mer jämlikt samhälle.


{{if(filmstarts == "")}}

Film!
{{if(filmstarts == "")}} {{if(errmsg=="")}}

Sverige har splittrats. Här växer klyftorna snabbare än i något annat jämförbart land.

Barn som växer upp bara några mil från varandra lever i helt olika världar, med helt olika förutsättningar och möjligheter i livet.

Samtidigt är Sverige rikare i dag än någonsin. Hur kan skillnaderna öka när rikedomen växer?

Penningpolitik och inkomstskillnader
1 tim 32 min
Utbildningsjobb - så bryter vi tudelningen på svensk arbetsmarknad
1 tim 52 min
Utbildningsjobb för stärkt etablering
50 min
Makteliten - reglerar inte sig själva
60 min
Likvärdighetsagenda för skolan
25 min
Jämlikhet
3 min 46 sek

Jämlikhet

Klyftorna ökar mest i Sverige

Inkomstskillnaderna ökar

Diskerska KommunalI ett internationellt perspektiv är Sverige fortfarande ett förhållandevis jämlikt land. Ökande inkomstskillnader är inte heller något unikt svenskt fenomen. En stor majoritet av OECD-länderna har till exempel upplevt ökade inkomstskillnader under de senaste decennierna, men i Sverige har klyftorna under samma tid ökat mer än i andra länder.

Fram till 1980 minskade inkomstskillnaderna i Sverige men sedan dess har ojämlikheten ökat stort. Under de senaste cirka 35 åren har den ekonomiska ojämlikheten kontinuerligt ökat i Sverige.

Stora skillnader ger stora problem

Hälsorelaterade och sociala problem är direkt kopplade till ojämlikheten i samhället. Stora skillnader i ett samhälle leder till sämre hälsa, högre kriminalitet, mer depressioner och ångest, sämre välbefinnande hos barn, sämre studieresultat och en sämre ekonomisk utveckling.

De största negativa effekterna av ojämlikheten finns såklart bland de fattigaste och mest utsatta grupperna i samhället men alla drabbas av den. Ekonomisk ojämlikhet leder till ökad kriminalitet, hälsoojämlikhet och ökad risk för ekonomiska kriser och finansiell instabilitet.

Orsaker till ojämlikhet

Vad som orsakat den ökade ekonomiska ojämlikheten är inte självklart. Möjliga orsaker är ökad arbetslöshet, otrygghet på arbetsmarknaden, urholkning av sociala trygghetssystem, skattesänkningar som gynnar de som har det bäst och ökade kapitalinkomster. Andra tänkbara orsaker är effekterna av globaliseringen, ökad digitalisering och minskad facklig organisering.

Troligen har många olika faktorer samspelat och skapat den utveckling vi sett i Sverige under de senaste dryga tre decennierna.

Toppen drar ifrån

Kapitalinkomsterna koncentreras

Brandman, medlem i KommunalUnder de senaste decennierna har de som har störst inkomster dragit ifrån resten av befolkningen. En viktig förklaring till detta verkar vara att kapitalinkomsterna blivit större och mer koncentrerade till toppen av fördelningen. Den statistik som finns tillgänglig över förmögenhetsfördelningen visar att förmögenheterna i toppen ökat stort och att de absolut rikaste dragit ifrån.

Klyftor mellan arbetande, sjuka och arbetslösa

Under de senaste årtiondena har klyftorna också ökat mellan de som förvärvsarbetar och de som inte arbetar. De som haft ett arbete har generellt sett haft en god inkomstutveckling medan de som inte förvärvsarbetat, till exempel sjuka och arbetslösa, har haft en mycket svag inkomstutveckling.

Skatter och transfereringar har fått en mindre utjämnande roll, speciellt sedan millennieskiftet. Dessutom har jobbskatteavdraget bara omfattat de med arbete och inte gällt olika socialförsäkringsförmåner. Det har inneburit att de relativa inkomsterna för sjuka och arbetslösa försvagats.

Klass, kön, etnicitet

Det finns tydliga tecken på att klass, kön och etnicitet spelar stor roll. Speciellt utsatta grupper är till exempel utrikes födda och ensamstående. Dessa grupper har haft en mycket negativ utveckling under de senaste decennierna vad gäller relativa genomsnittliga inkomster och andel relativt fattiga.

Skillnader finns också mellan heltidsarbetande och dem med deltid eller en otrygg anställning. Deltidsarbete är inte jämt fördelat mellan olika grupper i befolkningen. Arbetare är i högre grad deltidsanställda än tjänstemän och kvinnor är i högre grad deltidsanställda än män.

Jämlika samhällen presterar bättre

Ökad jämlikhet löser mycket

Skolkök i Rydboskolan Österåker.När samhällen uppnått en viss materiell standard är det inte fortsatt ekonomisk tillväxt som är nyckeln till högre medellivslängd och större lycka. I ett utvecklat samhälle är det mer effektivt att satsa på ökad jämlikhet för att komma åt hälsoproblem, sociala problem eller sämre skolresultat än att satsa extra resurser direkt på sjukvården, socialtjänsten och skolan.

Jämlikheten är produktiv

I olika internationella jämförelser visar det sig att de nordiska länderna som har relativt sett små klassklyftor och generösa välfärdssystem ligger i topp när det gäller konkurrenskraft. Jämlikheten är produktiv. OECD och andra som analyserat detta anser att Sverige sedan ojämlikheten började öka under 1990-talet har förlorat i omställningsförmåga och tillväxt på grund av de ökade klassklyftorna.

Jämlikhetsutredningen

Bakgrund

industriLO-kongressen 2016 beslutade att tillsätta en större utredning om ojämlikheten i samhället. Utredningen är omfattande och ska pågå under hela kongressperioden.

Jämlikhetsutredningen ska:

  • analysera den ökade ojämlikheten i samhället,
  • föreslå åtgärder för att minska ojämlikheten,
  • bilda opinion för ökad jämlikhet.

Kunskap om ojämlikheten

Det behövs mer kunskap om vad som orsakar de ökade skillnaderna och hur vi på bästa sätt kan komma åt dem. LO initierar därför en jämlikhetsutredning för att fördjupa kunskaperna om den ekonomiska ojämlikheten i Sverige, både vad gäller dess utveckling, dess orsaker och dess konsekvenser. LO kommer även formulera lösningar som kan bryta utvecklingen. 

LO-kongressen beslutade även att LO ska:

  • ta initiativ till en statlig maktutredning,
  • arbeta vidare med frågorna om hur ett demokratiskt inflytande över och i samhället kan stärkas.

Projektstyrning

LOs vice ordförande Therese Guovelin är ansvarig för jämlikhetsutredningen i LOs ledning. Marika Lindgren Åsbrink är projektledare.

NYHETER