Facket direkt facketdirekt.nu

Lägre löner ger inte fler jobb

Arbetsmarknad Lägre löner i centrala förhandlingar är inte en väg mot högre sysselsättning. Det löneutrymme som inte tas ut centralt tas istället ut lokalt och tillfaller främst grupper med en stark ställning på arbetsmarknaden.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Lars Calmfors, Åsa Kjellberg-Kahn, Torbjörn Johansson och Mats Morin.
Samtal om rapporten Lön eller sysselsättning eller bådadera. Foto: Jonas Wall

Inga stora potter för arbetaryrken

Inför varje avtalsrörelse brukar arbetsgivarna rekommendera låga löneökningar för att stimulera sysselsättningen. Med låga löner avses oftast att löneökningarna ska hamna i underkant av det samhällsekonomiska löneutrymmet.

– Man ska inte lyssna på de rekommendationer som kommer både från arbetsgivare och från den akademiska världen att hålla igen på lönerna genom låga centrala avtal för att skapa fler jobb. Det ger i stället större löneskillnader, säger LO-ekonomen Mats Morin.

Det löneutrymme som inte tas ut i centrala förhandlingar kommer att tas ut i lokala förhandlingar och tillfaller främst de med stark ställning på arbetsmarknaden som har marknadskrafterna i ryggen. Då sjunker inte företagens totala produktionskostnader. Marknadspriset kan då inte sänkas och det uppstår inga positiva effekter på sysselsättningen.

Mats Morin- Det här beror på att många arbetaryrken inte har några stora potter som fördelas i lokala förhandlingar. I stället följer man de centrala avtalen. Tjänstemännens löner däremot kommer till 35 procent från fördelning av lokala lönepotter. De centrala förhandlingarna kan samordnas men inte de lokala, säger Mats Morin.

Rapporten är del av LOs kongressprojekt

Den ekonomiska politik som förs klarar inte längre att uppnå full sysselsättning. Det går inte heller att återgå till den politik som dominerade före 1990-talet. Vad Sverige behöver är därför en ny ekonomisk politik som förenar full sysselsättning och rättvisa löner med dagens öppna ekonomi, säger Karl-Petter Thorwaldsson i inledningen till Mats Morins rapport Lön eller sysselsättning eller bådadera.

Mats Morins rapport ingår i LOs kongressprojekt Vägen till full sysselsättning och solidarisk lönepolitik och var underlag till ett seminarium på LO med medverkan av Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, Åsa Kjellberg-Kahn, förhandlingschef på Installationsföretagen och LOs avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Expansiv finanspolitik skapar jobb

Åsa Kjellberg-Kahn menar att det inte fungerar så att om LO-grupperna är återhållsamma går löneutrymmet automatiskt till andra grupper.

- Det finns lokala förhandlingar också i LO-yrken. Det blir svårt i kommande avtalsrörelse att hålla fast vid märket när det inte finns någon samordning med risk för att kakan undermineras.

Vi måste se vilka krafter vi har att göra med. Vi har Medlingsinstitutet, vi har märket som ska se till att alla får ut lika mycket, förklarar Torbjörn Johansson.

- Vår uppgift är att ta ut arbetarnas del av det arbete som görs. Tar vi ut mindre tar någon annan ut pengarna.

- När vi försökte i slutet på 90-talet fungerade det inte. Genom att hålla ner lönkostnaden skulle vi få mer sysselsättning. Det gav ingenting. Pengarna gick till andra grupper. Vi måste skapa en mer expansiv finanspolitik där förutsättningar för nya jobb skapas, där vi ser till att det som nu inte görs i Sverige blir gjort.

Kvinnojobb har ingen löneglidning

Det finns ett stort missnöje med den lönebildning vi har. Stora grupper har gått ut med sifferlösa avtal för att få ut mer och kvinnor har lägre löner än män, det skiljer 15 procent.

- Löneglidning sker på manligt dominerade jobb och på tjänstemannasidan. Kvinnor har sämre villkor överlag på arbetsmarknaden. Det krävs centrala avtal för att de ska få del av kakan. Kvinnor har negativ lönebildning, säger Torbjörn Johansson.

Lars Calmfors anser att Mats Morins rapport är seriös och att han tar sig an frågan på ett intellektuellt hederligt sätt och redovisar vedertagna teorier.

Fördelning är en sak men vi vill också ha hög sysselsättning konstaterar Lars Calmfors.

- Min värdering är att vi ska ge avkall på att vi inte ska ha löneskillnader även om vi inte ska ha det som i USA men dra lite åt det hållet.

Det kom en fråga från undersköterskan Lena

Hej! min lön är 17 000 i mån o efter skatt har jag 13 500. Hyran är på 7 000, SL kostar 800 kr, el o internet 700. Utgifterna för lilltjejen är typ två tusen. Sen har jag kvar hundra kronor per dag till mat. Jag har inte varit på semester på tre år. Vad ska jag skära ner på?

Lars Calmfors, som förordar sänkta ingångslöner, anser att det är en målkonflikt när man också försöker få in dem på arbetsmarknaden som står utanför.

- Ingen ska ha ingångslöner längre än tre år. Vi testar nya förslag under stor osäkerhet.

Alla ska kunna leva på sin lön säger Torbjörn Johansson. Alla ska ha ett vettigt och värdigt liv.

- Vi har redan avtal på arbetsmarknaden där ingångslönen är låg men de trappas upp och efter sex år betalas full lön och en bra lön. Med sänkta ingångslöner i tre år har man kvar problemet när de tre åren är slut.

Investeringar i framtiden

I LOs kongressprojekt Vägen till full sysselsättning och solidarisk lönepolitik talar LO om fler händer i vården, fler bostadsbyggen och åtgärder som är investeringar för framtiden och inte fler händer som packar kassar i handeln.

Arbetarkvinnor och ungdomar, som redan lever med små eller inga marginaler, ska inte ensamma bära de ekonomiska konsekvenserna av flyktingströmmarna genom att sänka sina redan låga löner. Flyktingströmmarna måste mötas solidariskt. Kostnaderna måste bäras kollektivt av hela Sverige.

- Att skicka notan till de sämst ställda är en springnota jag aldrig ställer upp på, säger Torbjörn Johansson.

Se seminariet på LO play.

Läs rapporten Lön eller sysselsättning eller bådadera. 

Christina Jonsson
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.