Starka fackliga organisationer är en grundval för att de anställda ska få inflytande på arbetsplatser och i arbetslivet. Fackliga organisationer sluter avtal med arbetsgivare och är därmed med och skapar regelverk för arbetslivet. De fackliga organisationerna kan också bedriva opinionsbildning för att påverka politiken. På arbetsplatsen kan den lokala fackklubben utöva inflytande långt utöver vad som regleras i avtal. En stark klubb har ofta möjlighet att påverka arbetsorganisation, anställningspolitik och ibland innehållet i investeringar. Inte sällan sker påverkan genom dialog och informella överläggningar.
Den fackliga styrkan avgörs av flera faktorer
Det mest avgörande är den fackliga organisationsgraden, det vill säga hur stor andel av de anställda som är med i facket. Betydelsefullt är också hur många anställda som täcks av kollektivavtal. En annan viktig faktor är den fackliga aktiviteten och den fackliga närvaron på arbetsplatser.
Den fackliga organisationsgraden varierar mellan olika branscher och har förändrats över tid. Jämfört med övriga världen är den fackliga organisationsgraden hög i Sverige och i de andra nordiska länderna, men även i Sverige har den fackliga organisationsgraden sjunkit.
I Sverige är organisationsgraden inom LO-yrken 62 procent
För närvarande är den fackliga organisationsgraden i Sverige 69 procent. Men under perioden 2000-2017 minskade organisationsgraden med 12 procentenheter. Det hör till de största rasen även i ett internationellt perspektiv. Även i de andra nordiska länderna har den fackliga organisationsgraden sjunkit. I samtliga nordiska länder har dessutom organisationsgraden sjunkit särskilt mycket inom LO-grupperna jämfört med tjänstemännen. I Sverige är organisationsgraden inom LO-yrken för närvarande 62 procent, medan den är 73 procent i tjänstemannayrken.
Den lägre organisationsgraden bland arbetare jämfört med tjänstemän underminerar demokratin i arbetslivet. Obalansen i makt riskerar att bli större. Arbetstagare i LO-yrken tjänar redan i genomsnitt mindre än tjänstemän och råkar oftare ut för arbetsskador. Om LO-medlemmarnas röster får svårare att tränga igenom är risken att klyftorna mellan olika grupper av anställda fortsätter att öka. Tecken på detta finns redan i dag.
I Sverige har klyftorna ökat sedan 1989
Ökade ekonomiska klyftor mellan olika grupper påverkar samhället i dess helhet. Det existerar ett starkt samband mellan ökade klyftor och sämre hälsa, ökad kriminalitet och lägre grad av tillit i samhället. De brittiska forskarna Wilkinson och Pickett visar att materiella skillnader påverkar människors relation till andra. De som har sämre ekonomiska möjligheter upplever att de trängs ut från många arenor, de kan exempelvis ha svårare att betala för barnens fritidsaktiviteter. Det leder till en upplevelse av lägre status, något som i sin tur skapar en skadlig stress. I Sverige har de ekonomiska klyftorna ökat sedan 1989, de främsta orsakerna är att de allra rikaste blivit ännu rikare och att de som befinner sig utanför arbetsmarknaden (sjukskrivna, arbetslösa, pensionärer) har fått det relativt sämre. Inkomstklyftorna har också ökats, även om det är en mindre viktig förklaring till den ökande ojämlikheten i samhället.