Livslångt lärande ställer krav på olika former av utbildning. Den formella utbildningen är den som bedrivs inom det reguljära utbildningssystemet, medan den informella utbildningen bedrivs på arbetsplatser och genom folkbildning på fritiden. Många människor får också nya kunskaper genom det dagliga arbetet. I vilken mån detta sker beror emellertid på hur arbetet är organiserat och om arbetsledningen strävar efter att fler på en arbetsplats ska klara av många olika uppgifter.
Sverige ligger i topp när det gäller utbildningsaktivitet
EU sammanställer statistik över deltagande i formell utbildning och i deltagande i informella utbildningar (däremot går det inte att mäta informellt lärande på arbetsplatserna). I åldersgruppen 25-64 ligger Sverige i topp när det gäller andelen som deltagit i någon form av utbildningsaktivitet. Det som drar upp siffrorna för alla länder är deltagande i informella utbildningar. För svensk del handlar det till stor del om ett omfattande folkbildningsarbete. När det gäller andelen som deltar i formella utbildningar ligger Sverige inte heller i topp, där ligger Storbritannien före.
I en underlagsrapport till projektet Uppdrag Framtid sammanfattar Kommunals tidigare ordförande Annelie Nordström läget när det gäller deltagande i olika former av vidareutbildningar inom yrket: ”Det generella mönstret i Sverige är att kvinnor deltar mer än män, personer med längre utbildning mer än personer med kortare utbildning och inrikes födda mer än utrikes födda.”