Fråga facket Fråga facket

Bör sänkt lägstalön ingå i en svensk sysselsättningsstrategi?

Rapport Måste lönen för de som tjänar minst sänkas för att arbetslösheten ska minska väsentligt? En sådan diskussion förs i Sverige sedan en tid. Tanken är att det är priset på arbetskraft som hindrar arbetsgivare från att anställa personer som i dag står helt utanför arbetsmarknaden eller är arbetslösa.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Effekten begränsad

I denna rapport visar ekonomen Agneta Berge att slutsatsen från forskningen kring lägstalönens betydelse för sysselsättningen är att effekterna av en sänkning är begränsade. Höjd lägstalön har möjligen marginell negativ effekt på sysselsättningen, men resultaten är blandade och trots decennier av forskning finns ingen konsensus.

Däremot tyder forskningsresultat på att höjd lägstalön har effekt på sammansättningen av de sysselsatta. Olika gruppers sannolikhet att vara sysselsatt kan påverkas på olika sätt av höjd lägstalön, på ett sätt som skulle kunna vara negativt för grupper som är eller uppfattas som lågproduktiva.

Lägre lön för arbetarkvinnor

Men att sänka lägstalönen för att öka dessa gruppers jobbchanser är en sysselsättningsstrategi med skev fördelningsprofil både klass- och könsmässigt, eftersom det i huvudsak är kvinnor i arbetarklassen som skulle få lägre lön. Strategin riskerar också att fattiggöra sysselsatta, vilket går stick i stäv med principen om att det ska löna sig att jobba och med principen om att alla har rätt till ett anständigt liv även om de inte får jobb till anständiga löner.

Dessutom skulle antagligen sänkt lägstalön inte öka jobbchanserna för de grupper som står allra längst från att få ett jobb idag, om inte lönen ska ner till nivåer långt under vad som får anses rimligt på svensk arbetsmarknad. De begränsade effekterna av sänkt arbetsgivaravgift för unga talar också för att priset på arbetskraft inte är den enda och kanske inte den starkaste restriktionen för sysselsättningen. 

Störst behov

En annan strategi för att öka dessa gruppers jobbchanser är att istället stärka dem med utbildnings- och hälsoinsatser. En stark restriktion på sysselsättningen kan nämligen också vara att arbetsgivare efterfrågar vissa förmågor eller kompetenser. Med denna strategi kan åtgärder anpassas efter olika gruppers specifika behov och även nå dem som har allra störst behov av stöd. Dessutom har strategin inte sänkt lägstalöns höga sociala pris.

Sänkt lägstalön inte lösningen

Att väsentligt sänka arbetslösheten är en av vår tids stora utmaningar och en rad åtgärder för att stärka arbetskraften och efterfrågan på den krävs för att nå dit. Sänkt lägstalön är inte en av dem.

Rapporten Bör sänkt lägstalön ingå i en svensk sysselsättningsstrategi? (pdf)