Tuffast för utrikes födda
Det är ett genomgående mönster på svensk arbetsmarknad att utrikes födda som varit i Sverige kort tid har den högsta arbetslösheten, den lägsta sysselsättningen och de mest osäkra anställningarna. Starkast ställning har genomgående inrikes födda med två inrikes födda föräldrar. Klass- och könsskillnaderna är dock stora, oberoende av om man är född i eller utanför Sverige.
- Arbetsmarknadsläget har stor betydelse för hur lätt eller svårt det är att snabbt få arbete efter invandringstillfället. Arbetslösheten har varit hög i över tjugo år och det bidrar starkt till att etablering tar tid och har försvårats, säger Ulrika Vedin, och fortsätter:
- Det mesta pekar på att arbetsgivarna, när arbetslösheten är hög, höjer kraven på arbetskraften och att det riskerar att drabba nyanlända hårt. Dessutom verkar arbetsgivare föredra att anställa dem som har längre utbildning, även om utbildningskraven i arbetet är låga. De enkla jobben har inte försvunnit från svensk arbetsmarknad, utan matchningen fungerar sämre.
Några av de åtgärder som föreslås är:
- förbättrad svenska för invandrare med fokus på likvärdighet,
- ett tvådelat kunskapslyft, dels för att nå gymnasiekompetens, dels för validering och komplettering av gymnasie- och eftergymnasial utbildning i syfte att stärka matchningen samt
- en kunskapssatsning för att motverka bemötande som grundas på fördomar och rasistiskt grundade föreställningar.
En central del är också att ansvarsfördelningen och kostnadsansvaret mellan arbetsförmedlingen och kommunerna föreslås renodlas.
Om rapportserien från projektet Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik
Projektet Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik har i uppdrag att arbeta fram underlag till LOs nästa kongressrapport. En rapportserie tas fram av såväl egna som externa experter. Rapporterna ska bidra till en öppen och bred debatt kring frågor som knyter an till kongressrapporten. Slutsatserna är författarnas egna och beslutas inte av LOs styrelse.