Publicerad Uppdaterad
Elitens inkomster
I LOs återkommande rapport om makteliten studeras inkomstutveckling för en grupp bestående av knappt 200 personer på höga positioner inom näringsliv, politik, ekonomi och andra viktiga samhällsområden. Syftet är att synliggöra skillnaderna mellan vanliga löntagares och denna elits inkomster. Vår utgångspunkt är att det har betydelse om makteliten har långt högre inkomster än de människor som påverkas av deras beslut.
Historiskt stora inkomstskillnader
Maktelitens genomsnittliga inkomster före skatt motsvarade 19,9 industriarbetarlöner 2019, det är en oförändrad nivå sedan 2018 och den största skillnaden som uppmätts sedan undersökningens startår. År 1950, denna undersöknings första år, var maktelitens genomsnittliga inkomst motsvarande 11,1 industriarbetarlöner. 1980 var skillnaden i inkomster mellan maktelit och industriarbetare som minst, maktelitens genomsnittliga inkomst motsvarade då 4,9 industriarbetarlöner.
Den inkomst som vi mäter för makteliten är den sammanräknade inkomsten bestående av arbetsinkomst samt inkomster från kapital. År 2019 var den genomsnittliga sammanräknade inkomsten före skatt i makteliten drygt 7,65 miljoner kronor, att jämföra med en genomsnittlig industriarbetarlön på 385 005 kronor. Per månad innebär det en genomsnittlig inkomst i makteliten på 637 754 kronor respektive en genomsnittlig industriarbetarlön på 32 084 kronor.
Storbolagens direktörer i en klass för sig
I rapporten analyseras inkomstutvecklingen för tre undergrupper inom makteliten – den ekonomiska, den demokratiska och den byråkratiska eliten. Skillnaderna i genomsnittlig inkomst mellan de tre grupperna är stora. Av de tre grupperna är det framför allt den ekonomiska eliten, vilken omfattar 50 verkställande direktörer på svenska storföretag, som har ökat sina inkomster i förhållande till industriarbetarlönen de senaste årtiondena. År 2019 hade de 50 direktörerna som ingår i urvalet i genomsnitt en inkomst på motsvarande 60,2 industriarbetarlöner.