Sämre resultat
De internationella undersökningarna visar att den genomsnittliga kunskapsnivån hos elever i övre grundskolan har fallit kraftigt sedan mitten på 1990-talet inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Det observerade fallet i genomsnittliga kunskaper verkar gälla alla elevgrupper. Resultaten har fallit för både pojkar och flickor, inrikes och utrikes födda samt elever med hög- respektive lågutbildade föräldrar.
Fallet har dessutom påverkat hela distributionen av elever, vilket innebär att resultaten har fallit för såväl låg- som högpresterande. Dock verkar problemen vara särskilt allvarliga i botten av distributionen. De lågpresterande elevernas resultat faller relativt fortare om man jämför med de högpresterande elevernas resultat gör. Dessutom ökar andelen lågpresterande över tid i de internationella undersökningarna.
Föräldrarnas utbildningsbakgrund
Bilden bekräftas av en allt större andel elever som efter grundskolan saknar behörighet till gymnasieskolans nationella program. Stora resultatskillnader mellan olika grupper tyder på att skolan misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag. Framförallt verkar föräldrarnas utbildningsbakgrund vara viktig, men vi observerar även skillnader mellan pojkar och flickor.
Även mellan inrikes och utrikes födda elever finns skillnader, men en stor del av denna skillnad försvinner om man kontrollerar för föräldrarnas utbildningsnivå. Skillnaderna är relativtkonstanta över tid, men så pass stora att de bör tas på stort allvar. Vi ser också kraftigt ökande skillnader mellan skolor över tid. Detta väcker frågor om hur likvärdig svenska skolan är idag.
Orsaker
Sedan 1990-talets början har det skett stora förändringar i det svenska skolsystemet. Dessutom är det generellt svårt att belägga kausala samband inom skolans värld, då samspelet mellan olika faktorer är komplext. Detta gör det svårt att med exakthet säga vad som har bidragit till vad, när det gäller utvecklingen i skolan. Med hjälp av teori och den empiri som finns tillgänglig kan man dock dra ett antal slutsatser om vilka saker som har lett fram till dagens situation.
Den generella resultatförsämringen i skolan beror troligen till stor del på försämrade förutsättningar för lärarna att planera, bedriva och utvärdera undervisningen. Vi vet att lärarna är skolans viktigaste resurs och deras arbetssituation har i stor utsträckning förändrats under de senaste 20 åren. Ett flertal reformer, bland annat decentraliseringen och marknadsanpassningen av skolan, har bidragit till att urholka lärarnas autonomi och försvaga deras auktoritet. Dessutom har lärarlönerna halkat efter andra yrkesgruppers löner. Allt detta gör det också mindre attraktivt att söka sig till och stanna kvar i läraryrket. Detta är inte minst problematiskt i ljuset av stora pensionsavgångar och lågt intresse för lärarutbildningen.
Vi kan dock inte utesluta att det finns flera orsaker bakom den generella nedgången i resultat. Till exempel är det möjligt att neddragningarna i skolan på 1990-talet, förändringar i hur resurser prioriteras och det fria skolvalets genomslag kan ha haft negativa effekter på resultaten generellt. Det verkar dock sannolikt att dessa saker har påverkat vissa grupper mer än andra. Det fria skolvalet ser ut att ha resulterat i en osynlig segregation som ökat skillnaderna mellan olika skolor, vilket i sin tur troligen har bidragit till de låga lägstanivåerna och den ökande andelen lågpresterande. Sannolikt har även en för låg grad av kompensation i resursfördelningen och införandet av en skarp gräns för godkänt påverkat resultaten i botten av distributionen.
Statlig styrning och finansieringen av skolan
För att vända den negativa trenden i skolan kommer stora satsningar att behövas. Vi tror att en stark och kompentent lärarprofession är en förutsättning för att åstadkomma en skola där alla elever får med sig en kunskapsgrund som är tillräcklig för ett samhälle med en ambition om full sysselsättning. Att bygga upp en stark lärarprofession kommer att kräva omfattande och kostnadskrävande reformer. För att det överhuvudtaget ska vara möjligt tror vi, bland annat, att styrningen och finansieringen av skolan bör förstatligas. Detta gör det möjligt att höja lärarnas löner, låta lärarnas tidsanvändning fokusera mer på undervisningsrelaterad verksamhet, höja yrkets status och påverka graden av kompensation i resursfördelningen.
Vi tror också att en lokalt förankrad och forskningsanknuten skolmyndighet, befolkad av lärare, kan bidra till att utveckla pedagogiken i skolan, utvärdera verksamheten och fortbilda lärarkåren. Dessutom bör en omfattande satsning på lärarutbildningen genomföras, för att höja kvaliteten på utbildningen men också locka studenter till de ämnen där vi snart kommer att sakna lärare.
Rapporten Skolan sviker – hur, varför och vad vi kan göra åt det (pdf)
Om rapportserien från projektet Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik
Projektet Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik har i uppdrag att arbeta fram underlag till LOs nästa kongressrapport. En rapportserie tas fram av såväl egna som externa experter. Rapporterna ska bidra till en öppen och bred debatt kring frågor som knyter an till kongressrapporten. Slutsatserna är författarnas egna och beslutas inte av LOs styrelse.