Lågproduktiva sektorer
En faktor bakom den trendmässigt försämrade produktiviteten är den förändrade näringslivstrukturen där mer lågproduktiva sektorer tenderar att växa som andel av ekonomin. Sverige har en tillverkningsindustri med en i internationell jämförelse hög produktivitet medan delar av tjänstesektorns produktivitet är relativt svag. Detta gör att Sverige kan påverkas mer negativt än andra industrialiserade länder av det skifte i näringslivets sammansättning, från industri till servicetjänster, som pågår globalt.
Flera faktorer talar dessutom för att den svenska produktivitetsutvecklingen undermineras av hemmakokta misstag; bland annat försämrad skola, låga investeringar och brister i skattesystemet.
Skatternas effekt på produktiviteten
I rapporten belyses några av de problem som finns i det svenska skattesystemet med avseende på skatternas effekt på produktiviteten. Rapporten redovisar tre konkreta områden där skattesänkningar och skattehöjningar skulle kunna växlas för att sammantaget, inom ramen för en intäktsneutral skattereform, skapa ett rationellare och mer produktivt skattesystem:
- I dag används skattesubventioner för att flytta arbetskraft från sektorer med högre produktivitet till sektorer med lägre produktivitet. Stödet borde istället främja faktorer som både stärker sysselsättningen och ökar potentialen för ökad produktivitet. En möjlig modell skulle vara att sänka arbetsgivaravgiften för de företag som samverkar med skolan kring innehållet i utbildningen, praktik och övergång till arbetslivet.
- Kapital är i dag generellt lägre beskattat än arbete. Därtill är arv och gåvor skattebefriade och fastighetsavgiften är begränsad av ett tak. Skattesystemet främjar passivt ägande och missgynnar produktivt arbete. Rapporten pekar på att det vore lämpligt att sänka skatten på arbete och finansiera detta med en högre skatt på vissa kapitalinkomster. Ett förslag vore att avskaffa värnskatten och istället införa en skatt på arv och gåvor.
- I rapporten konstateras att skattesystemet är konstruerat så att passivt bostadsägande och privat skuldsättning gynnas framför aktiva produktiva investeringar. Rapporten pekar på att ränteavdraget bör stramas upp och de resurser som frigörs då kan användas för att sänka skatter som hindrar rörligheten på bostadsmarknaden, till exempel reavinstskatten.
Detta är den andra rapporten från LO-ekonomerna som belyser den svaga utvecklingen av produktiviteten i Sverige. Den första rapporten visade att BNP per capita är kraftigt under den historiska trenden Varför är BNP per capita 94 000 kronor under trend? (Hållö, 2015). Det är rapportförfattarens ambition att återkomma med ytterligare rapporter som belyser utvecklingen av produktiviteten.
Rapporten Sverige behöver en produktiv skattereform - tre exempel på skatteväxlingar (pdf)