SCBs rapport
Etablering och karriärvägar för utrikesfödda på svensk arbetsmarknad heter en rapport som tagits fram av Statistiska Centralbyrån, SCB, på uppdrag av RIA, Rådet för integration i arbetslivet. Rapporten har kartlagt sakförhållanden och ska vara ett underlag till den gemensamma policy som medlemsorganisationerna ska ta fram och kommer att presentera på ett seminarium under årets Almedalsvecka.
Karin Lundström och Johan Tollebrant från SCB presenterade rapporten där arbetsmarknaden för utrikes födda som invandrat under perioden 1998-2012 studerats. Under denna period invandrade cirka 600 000 personer i åldrarna 20-55 år. Den största gruppen var medborgare i EU/EES som utgjorde 35 procent av de som invandrade. Efter 11 år är 50 procent av kvinnorna och 60 procent av männen i arbete.
Det som förvånade Karin Lundström och Johan Tollebrant mest var att skillnaden mellan de som har gymnasieutbildning och de som inte har det är mindre än förväntat när det gäller att få ett arbete.
- Flest utlands födda kommer till Sverige i 20-35 års ålder. De som kommer i tidiga år har större chans till snabbare etablering, förklarade Karin Lundström.
- Efter nio år har 50 procent av de som invandrat till Sverige bytt jobb och det är en ganska hög siffra, menade Johan Tollebrant.
Läget kräver en amerikanisering av arbetsmarknaden
Per Lundborg, Stockholms Universitet, menade att rapporten är användbar också för andra än RIA.
- 2015 kommer att bli en all time high när det gäller antal flyktingar och deras anhöriga som kommer hit. 24 procent av dem som kom 2012 var flyktingar och 2013 var det 35 procent. Läkare som fått sin utbildning validerad och kan bra svenska får jobb lätt.
Utbildningen bland flyktingarna varierar och om det inte är känt vad de har för utbildning hamnar de statistiskt i gruppen saknar utbildning. Jämförelsevis läste 96 000 personer på SFI 2010 och 2014 var det 125 000. Genomsnittsåldern för flyktingar som kommer hit är mellan 30-35 år.
- Det innebär att om vi ska ge dem utbildning är de mellan 45-50 år innan de är redo för arbetsmarknaden och då utan arbetslivserfarenhet.
Löner efter de sökandes produktivitetsnivå
- Man kan fråga sig om det överhuvudtaget är önskvärt att ta bort de enkla jobben och om det är samhällsekonomiskt önskvärt. Att Sverige inte har så stora inkomstklyftor beror på att utbildningen varit jämnt fördelad. Det läge vi har kräver en amerikanisering av arbetsmarknaden och det medför större löneskillnader, anser Per Lundborg.
Per Lundborg förespår också en utveckling mot dels avancerad high tech och dels fler enkla jobb som enklare trädgårdsarbete, att packa kassar i mataffären, att vi får fler vakter på våra muséer. Han ställer sig frågan om vi kan skapa subventioner så vi inte får en underklass, annars måste vi sänka minimilönerna. Det går att komplettera en låg lön med generösa bostadstillägg.
- Arbetslösheten minskar i Sverige men inte bland utrikes födda. Vi får en strukturell arbetslöshet.
- Sänkta löner kan dra ner lönenivån för andra grupper men det är fackets uppgift att tillvarata de anställdas intressen men sänkta löner ökar möjligheten att få jobb. Lönerna måste sänkas till de sökandes produktivitetsnivå, anser Per Lundborg, och han anger 15 000 kronor i månaden.
Vissa grupper i Sverige har redan faktiska löner som redan ligger på den låga nivån.
Men Per Lundborg anser att det är viktigare att de som kommer till Sverige får ett arbete även om det är under deras utbildningsnivå, i alla fall på kort sikt, för det innebär integration och alternativet är utanförskap. Per Lundborg ser inga nackdelar med denna strategi.
Orsaker som påverkar
Kristof Tamas från Delegationen för migrationsstudier, DELMI, menade att de som har gymnasial och eftergymnasial utbildning har en högre sysselsättningsgrad.
- Högre utbildade bland utlands födda får sin utbildning i större andel i storstäderna och högutbildade söker sig också dit.
DELMI har gjort en egen studie av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som gjordes under 16 år, åtta år med socialdemokratiska regeringar och åtta år med alliansregeringar. En rad olika åtgärder har provats.
- Fem faktorer förklarar om resultatet blivit bättre eller sämre. Generellt är det så att det går sämre för gruppen flyktingar än för arbetskraftinvandrade.
Finanskrisen har också haft en inverkan på sysselsättningsgraden. Den utbildning man har med sig, lång väntan på validering och brist på sociala nätverk påverkar. I Sverige får man till 70 procent jobb genom sociala nätverk. Flyktingars eventuella sociala nätverk ger lägre betalda jobb.
- Det är inte genom arbetsförmedlingen man får jobb i Sverige. Över 50 procent av de inskrivna där är utrikes födda.
Höga ingångslöner och diskrimineringsfaktorn är andra hinder. Med ett arabiskt efternamn kommer man inte ens till en anställningsintervju.
- Det tar också två år för asylsökningsprocessen och att komma igång med SFI, kanske fyra år av väntan med krigstrauman och osäkerhet om man ska få stanna, enligt Kristof Tamas.
Sverige har tagit emot fler flyktingar
Andelen överkvalificerade är högre i gruppen flyktingar/asylsökande än för övriga grupper. Utrikes födda har oftare än andra osäkra anställningar. Sverige är bäst i EU och OECD på integrering på grund av den lagstiftning vi har men arbetslösheten i denna grupp är däremot högre än i EU och OECD.
- Förklaringen till det är att Sverige tagit emot fler flyktingar.
Två tredjedelar av de utrikes födda med högre utbildning har fått sin utbildning i hemlandet. 42 procent av dem som fått högre utbildning i hemlandet arbetar i yrken där kraven på utbildningsnivå är lägre.
- Vi bör titta på kompletterande utbildningar och anpassa dem till efterfrågan i Sverige, anser Kristof Tamas. Utrikes födda hamnar oftare än infödda svenskar under fattigdomsgränsen och de är mer trångbodda.
- Vi har en långsiktig utmaning i hur vi kan komma tillrätta med arbetslösheten. Vi saknar tidigare framgångskoncept.
Arvet till nästa generation och åtgärdsförslag
Också i andra generationen invandrade fortsätter arbetslösheten och främst för kvinnor också om de är födda i Sverige och också om de bara har en förälder som är utrikes född.
- Vi behöver sätta in individanpassad utbildning på ett tidigt stadium, snabbare validering, utbildning varvad med arbete. Subventionerade arbeten fungerar men subventionerade anställningar får inte bli permanenta utan ses som ett steg in på arbetsmarknaden och får inte trycka undan ordinarie jobb, sa Kristof Tamas.
Christina Jonsson- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.