Klyftorna ökar mest i Sverige
LO har i en rapport, framtagen av LO-ekonom Anna Almqvist, gjort en kunskapsöversikt om den ekonomiska ojämlikheten i Sverige.
I ett internationellt perspektiv är Sverige fortfarande ett förhållandevis jämlikt land.
Ökande inkomstskillnader är inte heller något unikt svenskt fenomen. En stor majoritet av OECD-länder har till exempel upplevt ökade inkomstskillnader under de senaste decennierna men i Sverige har klyftorna under samma tid ökat mer än i andra länder.
- Fram till 1980 minskade inkomstskillnaderna i Sverige men sedan dess har ojämlikheten ökat stort. Under de senaste cirka 35 åren har den ekonomiska ojämlikheten kontinuerligt ökat i Sverige, säger Anna Almqvist.
Jämlikhet påverkar sammanhållningen i samhället
- Jämlikhet har ett egenvärde. Hur de ekonomiska tillgångarna i ett samhälle fördelas är för många människor en fråga om rättvisa. En majoritet av befolkningen ser också negativt på att klyftorna ökar.
Dessutom har ekonomisk jämlikhet visat sig påverka sammanhållningen i samhället, demokrati, hälsa och ekonomi. Så utvecklingen är oroande.
- Ökade inkomstskillnader verkar generellt leda till lägre ekonomisk tillväxt, framförallt för att det leder till att personer med lägre inkomster underinvesterar i till exempel utbildning, förklarar Anna Almqvist.
Toppen drar ifrån
Under de senaste decennierna har de som har störst inkomster dragit ifrån resten av befolkningen. En viktig förklaring till detta verkar vara att kapitalinkomsterna blivit större och mer koncentrerade till toppen av fördelningen.
- Den statistik som finns tillgänglig över förmögenhetsfördelningen visar också att förmögenheterna i toppen ökat stort och att de absolut rikaste dragit ifrån också i detta avseende.
Klyftor mellan arbetande och sjuka och arbetslösa
Under de senaste årtiondena har klyftorna också ökat mellan de grupper som förvärvsarbetar och de grupper som inte arbetar. De som haft ett arbete har generellt sett haft en god inkomstutveckling medan de som inte förvärvsarbetat, till exempel sjuka och arbetslösa, har haft en mycket svag inkomstutveckling.
- Skatter och så kallade transfereringar, det vill säga till exempel bidrag och försäkringsersättningar, har fått en mindre utjämnande roll, speciellt sedan millennieskiftet.
- Det beror på att socialförsäkringarna, sjuk- och arbetslöshetsersättningen gradvis har urholkats under stora delar av 2000-talet. Dessutom har jobbskatteavdraget bara omfattat de med arbete och inte gällt olika socialförsäkringsförmåner. Det har inneburit att de relativa inkomsterna för sjuka och arbetslösa försvagats, menar Anna Almqvist.
Stora klyftor mellan grupper
Klyftorna ökar också mellan andra samhällsgrupper.
- Det finns tydliga tecken på att klass, kön och etnicitet spelar stor roll. Speciellt utsatta grupper är till exempel utrikes födda och ensamstående. Dessa grupper har också haft en mycket negativ utveckling under de senaste decennierna avseende till exempel relativa genomsnittliga inkomster och andel relativt fattiga.
- Det finns också skillnader mellan heltidsarbetande och dem med deltid eller en otrygg anställning. Deltidsarbete är inte jämt fördelat mellan olika grupper i befolkningen. Arbetare är i högre grad deltidsanställda än tjänstemän och kvinnor är i högre grad deltidsanställda än män.
Alla har inte samma möjligheter
Stora skillnader mellan olika grupper kan ses som ett tecken på ojämlika möjligheter. Ett annat sätt att studera detta är genom att titta på inkomströrligheten mellan generationer, det vill säga vilken betydelse vår familjebakgrund har för våra framtida inkomster.
- Även om inkomströrligheten i genomsnitt är ganska hög i Sverige så verkar den vara lägre än i våra nordiska grannländer. Det finns också tecken på att rörligheten är liten i toppen och botten av inkomstfördelningen.
Bland de allra rikaste, men också bland de allra fattigaste personerna, har familjebakgrunden mycket stor betydelse.
Flera möjliga förklaringar
I sin rapport identifierar Anna Almqvist några olika huvudsakliga förklaringsmodeller, inom forskningen, till att klyftorna ökar.
Många forskare studerar kapitalets och kapitalinkomsternas betydelse för utvecklingen. Annan forskning fokuserar på effekterna av institutionella förändringar som till exempel avreglering av finansiella marknader och minskad facklig organisering i många länder.
- Dessutom har mycket forskning fokuserat på effekterna av policy- och attitydförändringar som till exempel ökad acceptans för ekonomisk ojämlikhet och mindre progressiv beskattning. Slutligen studeras strukturomvandling, det vill säga effekter av teknologisk utveckling och ökad globalisering.
- Det finns inte en enskild anledning till att klyftorna ökat under de senaste decennierna i Sverige och i många andra länder. Flera olika faktorer ligger bakom utvecklingen.
Slutsatsen är tydlig
- De ekonomiska klyftorna ökar i Sverige, både sett till inkomster och sett till förmögenheter. Det är också tydligt att möjligheterna skiljer sig åt. Inkomströrligheten är låg både i toppen och i botten av fördelningen och klass, kön och etnicitet har betydelse.
Vägen framåt
Ibland görs en uppdelning mellan å ena sidan policy för att ändra fördelningen av marknadsinkomsterna, som exempelvis reformer för högre kvalitet och mer likvärdighet i skolan, och å andra sidan omfördelande policy, det vill säga förändrade skatter och transfereringar.
- Det är osannolikt att bara det ena eller det andra skulle vara tillräckligt för att betydande och långsiktigt minska den ekonomiska ojämlikheten i Sverige. Troligen behövs en kombination av väl avvägda reformer av båda typer för att verkligen vända utvecklingen, anser Anna Almqvist.
Läs rapporten Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige.
Christina Jonsson- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.