Publicerad på dn.se 16 februari 2016
Academedia försöker istället hävda att det fria skolvalet inte påverkar segregationen i skolan, samtidigt som forskningen – bland annat presenterad på det seminarium i onsdags där företagets grundskolechef Sofia Larsen medverkade – tydligt visar att segregationen ökar på grund av det fria skolvalet, även om en stor del beror på ökande boendesegregation, något vi aldrig har förnekat.
Svenskt Näringsliv å sin sida blir upprörda när vi påpekar att de inte använder ordet likvärdighet på det sätt som det används i dagligt tal. Visst har deras definition stöd i skollagen, men när man diskuterar likvärdighet till vardags brukar det vara det kompensatoriska uppdraget som står i centrum. Inte tillgången till skolor. Deras definition är därmed ett försök att flytta diskussionen från det som är själva kärnan i de utmaningar skolan har.
Om vi ska uppehålla oss kring frågan om det kompensatoriska uppdraget kan vi tvista om hur det går. I matematik, enligt Pisa och TIMSS, går det åt ett håll. I läsning enligt PISA åt ett annat. Men oavsett hur det går, kan vi inte hävda att likvärdigheten ökar, något som är vårt mål.
Svenskt Näringsliv hävdar också att ”konkurrensen har bidragit positivt till skolresultaten … Inte minst har kommunala skolor i konkurrensutsatta områden förbättrat sig”. Den som närvarade när Svenskt Näringslivs rapport presenterades härförleden vet att de två kommenterande nationalekonomerna modererade just dessa slutsatser; det finns många metodfällor – till stor del beroende på att det är betyg som används som underlag – som kan förklara resultaten, till exempel betygsinflation eller att det av olika skäl är lättare att få högre betyg i en klass där elevunderlaget är svagare. Att påståendena är rätt är därmed inte alls så säkert, som Svenskt Näringsliv vill ge sken av. Samma saker kan även ligga bakom att inte så mycket har skett när det gäller familjebakgrundens betydelse.
Och segregationen i sig är problematisk. I onsdags kväll presenterade OECD en analys av den grupp elever som presterar sämst i Pisa. En gren där Sverige utmärker sig genom att gruppen har vuxit mest här under den tidsperiod som Pisa har funnits.
När OECD ser på vilka riskfaktorerna är för att hamna i gruppen lyfts tre områden fram: skolans elevunderlag, hur lärande miljön ser ut och vilka resurser som finns på skolan. Det som riskerar leda till att en elev presterar lågt är bland annat att det är en hög koncentration av lågpresterande elever på skolan och avsaknad av kvalificerade lärare. En av de saker som OECD anmärker på om det svenska skolsystemet är just att vi inte lyckas allokera lärare och andra resurser till skolorna med störst utmaningar. Sverige bör göra en hel del för att minska elevsorteringen för att därigenom ge alla elever samma chans.
Båda replikerna lyfter fram aktivt skolval, men de instämmer också i att urvalskriterierna bör ses över: Svenskt näringsliv konstaterar att våra förslag om ändrade urvalsregler och aktivt skolval är ”goda idéer”. Academedias företrädare å sin sida kallar det för ett centralt kösystem, men för att ett sådant ska fungera behövs det, vilket Academedias företrädare medger vid direkta frågor, även gemensamma urvalsregler.
Vi har inte satt ned foten i hur vi anser att framtidens urval till skolor ska se ut. Men vi anser att det är hög tid att utreda hur system som är mindre segregerande än det kösystem, som finns i dag, skulle kunna se ut. Till vår glädje konstaterar vi att Svenskt näringsliv och Academedia delar den uppfattningen.
Tobias Baudin, 1:e vice ordf. LO,
Johanna Jaara-Åstrand, ordf. Lärarförbundet
Bo Jansson, ordf. Lärarnas Riksförbund