Facket direkt facketdirekt.nu

Nya skatterna som kan minska klyftorna

Ekonomi Skattesystemet behöver förändras i grunden. Istället för att prioritera låga skatter för de rikaste måste målet vara att minska klyftorna. Det menar LO-ekonomerna och Tankesmedjan Tiden i en ny rapport och föreslår bland annat markskatt för hus och en ny värnskatt.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Expressen 21 oktober 2020

Det sägs ibland att kriserna definierar vår tid. Men bortom pandemin, migrationskrisen, finanskrisen och klimatkrisen finns det en kris som mer än någon annan definierar vårt samhälle: jämlikhetskrisen.

Inkomstklyftorna ökar snabbare i Sverige än i något annat OECD-land. Ginikoefficienten – ett mått på ojämlikheten i ett land – har för Sverige ökat med nästan 40 procent sedan 1995. Och storbolagens vd:ar tjänar idag 61 gånger så mycket som en industriarbetare.

Det är framför allt kapitalinkomster och utdelningar som har ökat extremt kraftigt. De går nästan uteslutande till den rikaste en (1) procenten av befolkningen. Samtidigt har många låg- och medelinkomsttagare pressats av försämrade trygghetssystem och urholkad välfärd. Dessa ökade klyftor skapar en djupt problematisk koncentration av pengar och makt som underminerar demokratin.
Medvetna politiska beslut

Ökad ojämlikhet är ingen naturlag. Det är en konsekvens av politiska beslut. Det gäller inte minst skattesystemet, som i stället för att minska inkomstskillnaderna har vridits om till att gynna redan resurs- och kapitalstarka grupper. Omfattande avdragsmöjligheter, undantag och regler bäddar för skatteplanering, skattefusk och skatteflykt. Välfärden får inte tillräckliga resurser. Och män gynnas betydligt mer än kvinnor.

Idag presenterar vi slutrapporten från LO-ekonomernas och Tankesmedjan Tidens skattepolitiska skuggutredning. Vi vill se en feministisk skattepolitik som via höjd skattekvot med skattehöjningar för framför allt höginkomsttagare kan minska inkomstklyftorna, stärka välfärden och öka jämställdheten. Bland förslagen finns:

- Förvärvsavdrag för vanligt folk. Ersätt jobbskatteavdraget och motsvarande reduktion och avdrag för bland andra pensionärer med en ny statlig skattereduktion på alla former av förvärvsinkomster – utom till de som tjänar mest.

- Slopa de orättvisa rut- och rotavdragen. De har framför allt gynnat höginkomsttagare men har haft begränsad sysselsättningseffekt.

- Ny värnskatt behövs

- Ny rättviseskatt. Inför en ny och permanent form av värnskatt på höga inkomster.

- Rättvisare skatteutjämning mellan rika storstads- och fattigare landsbygdskommuner. Tillgången till god välfärd ska inte baseras på var i landet man bor.

- Ny och enhetlig kapitalinkomstskatt på 35 procent.

- En markskatt på småhus och bostadsrätter istället för dagens fastighetsavgift. Skatten ska vara högre för tomter i attraktiva lägen, men med ett skydd som gör att låg- och medelinkomsttagare inte drabbas.

- Ny lyxhusskatt för de dyraste villorna och bostadsrätterna, samt en lyxbåtskatt på de allra dyraste båtarna.

- Ny proportionell arvs- och gåvoskatt för större förmögenheter – men med skydd för små och normala arv.

- Stoppa de skatteregler som bäddar för skatteplanering och gör att många företagsägare betalar mindre i skatt än vanliga löntagare (s k 3:12-reglerna).

- Rättvis klimatskatteväxling. Höjd koldioxidskatt för framför allt höginkomsttagare i storstäder kan finansiera stöd till klimatsmarta val för låg- och medelinkomsttagare.

Det handlar om anständighet

Ett anständigt samhälle är inte förenligt med ökande klyftor. Ett anständigt samhälle ser till att alla människor får möjlighet att färdas väl genom livet. I ett anständigt samhälle prioriterar vi inte sänkta skatter för de rikaste. I ett anständigt samhälle frågar vi oss hur mycket vi behöver betala i skatt för att få en bra välfärd och minskade klyftor.

Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom
Daniel Färm, Chef Tankesmedjan Tiden
Balder Bergström, LO-ekonom