Publicerad Aftonbladet.se den 13 juli
I en ny rapport visar LO hur skattemedel används till att dumpa löner och arbetsvillkor för utländsk arbetskraft och skapa osund konkurrens mellan företag. Vi har granskat tre stora infrastruktursatsningar;
Norra länken och Citybanan i Stockholm, två pågående projekt, samt Citytunneln i Malmö, som i det närmaste är färdigt.
Trots att frågan är flitigt diskuterad finns det stora kunskapsluckor när det gäller anställningsvillkor och andra förhållanden hos företag som utstationerar arbetstagare till Sverige. LOs rapport ger en
inblick i dessa fördolda förhållanden.
Alla tre granskade projekt är investeringar som tar stora skattemedel i anspråk, totalt handlar det om cirka 36 miljarder kronor. I alla tre projekt finns rapporter om stora löneskillnader mellan inhemsk och
utländsk arbetskraft. Det finns uppgifter som visar att de utländska arbetstagarna i vissa fall endast har 55 procent av den bruttolön en motsvarande svensk arbetstagare har. De arbetar sida vid sida men till
helt olika villkor. Det är ett utslag av ren lönediskriminering. Och det är inget misstag, utan en del av en medveten affärsstrategi.
De upphandlande myndigheterna vill utnyttja de kostnadsfördelar som uppstår när olika länders skattesystem går att spela ut mot varandra. Detta ger utländska internationellt verksamma tjänstehandelsföretag en
stor konkurrensfördel jämfört med de svenska och utländska företag som beskattas i Sverige. LO har också sett flera tydliga exempel på hur internationellt verksamma företag på ett medvetet sätt kringgår
kollektivavtal genom att förse svenska fackföreningar med fabricerade dokument.
Banverket och Vägverket, sedan april sammanslaget till Trafikverket, har medvetet och aktivt arbetat för att pressa kostnaderna för infrastrukturprojekten. Man har marknadsfört projekten inom EU, något som
tycks ha varit framgångsrik. Resultatet är en stor del utländska entreprenörer med utländsk arbetskraft. Cirka 45 procent av arbetskraften är skatte- och/eller avgiftsskyldiga i annat land än Sverige. Den
utländska arbetskraften kommer till stora delar ifrån Polen via polska eller irländska bemanningsföretag.
Flera polska arbetstagare som LO varit i kontakt med vittnar om att man riskerar att bli av med jobbet om man kontaktar facket. Många uppger också att man känner sig lurad, de villkor och den lön man fått
överensstämmer inte med det erbjudande man fått av arbetsgivaren i hemlandet. Det finns exempel på hur ett mycket stort antal polska arbetstagare skrivs på samma irländska adress för att arbetsgivaren ska
undvika att betala svenska arbetsgivaravgifter.
De dåliga arbetsvillkoren och snedvridna konkurrensen har sin grund i upphandlingsprocessen. De upphandlande myndigheterna väljer att inte ta med sociala krav kring lön och andra anställningsvillkor i samband
med upphandlingen. De negativa effekterna av denna ensidigt prispressande upphandlingsprocess har förstärkts ytterligare genom dåligt anpassade svenska skatteregler.
LO slår vakt om konkurrens mellan företag och produktionstekniker. Genom konkurrens mellan företag ökar produktiviteten och därigenom kan arbetstagarnas löner höjas. Men i de projekt vi studerat tycks det som
om det främsta konkurrensmedlet inte varit olika produktionstekniker utan olika skattesystem. Konkurrensstridens vinnare har varit den som lyckats få arbetskraften att beskattas i det mest förmånliga
EU-landet, alternativt helt undgå beskattning.
LO kräver att Lagen om offentlig upphandling skrivs om så att krav om villkor motsvarande kollektivavtal kan ställas vid upphandlingar. Skattemedel ska inte användas på ett sådant sätt att de bidrar till
lönedumpning och osund konkurrens.
Sverige måste samtidigt skriva under konventionen ILO 94 om villkoren vid offentlig upphandling.
LO kräver också att Lex Laval, den lag som regeringen infört och som gör det frivilligt för utländska företag att tillämpa svenska löne- och anställningsvillkor, rivs upp.
Per Bardh, LOs avtalssekreterare