Publicerad på politism.se 25 februari 2014
Tabellen nedan visar Finansdepartementets beräkningar på hur de tre första stegen i jobbskatteavdraget samt höjningen av nedre gränsen för statlig inkomstskatt påverkar olika gruppers disponibla inkomster. Samtliga reformer genomfördes 2007-2009. För att göra det lättare att läsa tabellen har jag ringat in i rött de två kolumner som visar förändring i kronor.
”Utan beteendeförändringar” visar hur disponibla inkomster förändras direkt när skattereformerna genomförs, innan människor hinner förändra sina beteenden till följd av skattesänkningarna. ”Med beteendeförändringar” visar hur disponibla inkomster bör bli på sikt, när människor har betett sig så som man förutspår att de ska. Detta brukar kallas ”dynamiska effekter”.
Eftersom det är svårt att uppskatta hur vi förändrar våra beteenden till följd av inkomstskattesänkningar, hittar vi den säkraste informationen i kolumnen ”utan beteendeförändringar”, men båda är relevanta att titta på.
Effekter på disponibla inkomster är uppdelade på kön och inkomstklasser. Vi ser att allra mest får män som är höginkomsttagare, nämligen 19 089 kronor om året. Allra minst får kvinnor som är låginkomsttagare, nämligen 4 295 kronor om året, eller mindre än en fjärdedel av vad höginkomsttagarmän får.
Om vi räknar med beteendeförändringar ser siffrorna lite bättre ut, med 19 466 kronor till höginkomsttagarmän mot 12 626 för kvinnor som är låginkomsttagare. Men otvetydigt får män fortfarande mer än kvinnor, och höginkomsttagare får fortfarande mer än låginkomsttagare.
Dock finns det anledning att vara försiktig med siffrorna som räknar med beteendeförändringar. Särskilt eftersom de personer som beräknas ha störst beteendeförändringar, är de som har minst kännedom om reformerna. Och beteendeförändringen är helt beroende av att denna kännedom finns.
På måndagen släppte LO filmen "Reinfeldts Sverige", som med siffror och människors egna berättelser skildrar hur Sverige har förändrats sedan regeringen Reinfeldt tillträdde. TV4s reporter Ulf Kristofferson var på plats för att rapportera, och la sedan upp ett klipp på Youtube där han intervjuar LO:s vice ordförande Tobias Baudin och själv kommentarer filmen.
Kristofferson menar att LO:s film säger att regeringens skattesänkningar har gynnat de som tjänar mest, men att detta inte stämmer med de beräkningar som regeringen själv har lagt fram. För dessa beräkningar visar att låginkomsttagare har gynnats mest "åtminstone i procent räknat".
Senare på Twitter hänvisar Kristofferson till följande bild, ur regeringens finansplan (sid 23), för att belägga sitt uttalande:
Precis som den förra tabellen, visar denna tabell att höginkomsttagare får mer pengar i plånboken än låginkomsttagare.
Som Kristofferson säger, så får höginkomsttagare dock totalt sett mindre tillskott "i procent räknat", än vad låginkomsttagare får.
Men om fler kronor går till de rika än till de fattiga, så ökar inkomstskillnaderna. De som tjänar mest får mer pengar att köpa mat, bostad eller månadskort i kollektivtrafiken för, än vad de som tjänar minst får. Då har inte låginkomsttagarna så stor glädje av att ha fått mer "i procent räknat".
Och de arbetslösa och sjuka har inte fått något tillskott alls. Det är till och med så att deras ersättningar har försämrats, och att dessa pengar är bland de som får lönearbetarnas plånböcker att växa.
Det är faktiskt inte svårare än så.
Agneta Berge, utredare LO