Facket direkt facketdirekt.nu

Yrkesutbildning ger stark arbetsmarknad

En yrkesutbildning är en fantastisk möjlighet att lära sig ett yrke, etablera sig i arbetslivet eller byta bana mitt i livet. Låt oss möjliggöra för fler att välja det alternativet, skriver LOs Therese Guovelin och Svenskt Näringslivs Magnus Wallerå.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Dagens Arena 9 september 2021

Närmare 450 000 personer är utan arbete i Sverige och coronapandemin har snabbat på strukturomvandlingen av arbetsmarknaden. Digitalisering och klimatomställning gör att vissa jobb försvinner och att andra jobb tillkommer. Utvecklingen ställer höga krav på utbildning. Flera branscher har också fått stora problem till följd av pandemin, som restauranger, butiker och hotell. Branscher där många ungdomar får sina första jobb. När höstbudgeten presenteras vill LO och Svenskt Näringsliv rikta fokus mot yrkesutbildningen.

Samtidigt som arbetslösheten är hög finns det många lediga jobb. Det bottnar i att den svenska arbetsmarknaden har stora matchningsproblem, där företag skriker efter rätt utbildad arbetskraft, utan att hitta den. För att svenska företag ska kunna växa och vara konkurrenskraftiga är förutsättningen att de hittar rätt kompetens. De kunskaper som flest företagare söker är – gymnasialt yrkesutbildade. Detta framkommer i Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. Enligt SCB:s prognoser kommer det att saknas 290 000 yrkesutbildade fram till 2035. För att möta de behoven behöver andelen elever som tar examen från yrkesprogrammen öka från 30 till 40 procent.

För att lyckas med detta förslår LO och Svenskt Näringsliv följande:

Återinför högskolebehörigheten på alla program

Idag anser många elever att yrkesprogrammen har färre valmöjligheter och är alltför smala jämfört med de högskoleförberedande. 2011 togs högskolebehörigheten bort och antalet sökande har stadigt minskat, från 41 till 36 procent. För att fler ska välja ett yrkesprogram måste högskolebehörigheten återinföras, men med möjlighet att välja bort den.

Fler elever måste ta examen från yrkesprogrammen

Drygt 70 procent av eleverna på yrkesprogrammen tar examen efter tre år, men fler måste nå målen på gymnasiet. En avslutad gymnasieutbildning är biljetten till arbetsmarknaden och det är viktigt för att företagen ska hitta rätt kompetens. Kvaliteten på yrkesutbildningarna behöver öka. Branscherna och Skolinspektionen ska ta fram effektiva metoder för kvalitetsutveckling. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska utvecklas och handledarna måste få de verktyg som krävs. En yrkesutbildning är en fantastisk möjlighet att lära sig ett yrke, etablera sig i arbetslivet eller byta bana mitt i livet. Låt oss möjliggöra för fler att välja det alternativet.

Vuxenutbildningen måste matcha arbetsmarknadsbehovet   

Platserna inom yrkesutbildningen för vuxna måste öka och anpassas efter arbetsmarknadsbehovet. Utbildningarna ska alltid innehålla arbetsplatsförlagt lärande och det måste finnas ett studiemedelssystem för vuxna. Det ska vara möjligt att studera när man är mitt i livet och har barn och bostadslån.

Studie- och yrkesvägledningen måste stärkas

Elever måste kunna göra välgrundade val till gymnasiet som bygger på deras intresse, men också på möjlighet till jobb. Vi vill att det ska finnas studie- och yrkesvägledare i högstadiet, genom hela gymnasiet och under vuxenutbildningen. Men även yrkesverksamma ska kunna få hjälp att yrkesväxla om de vill eller måste byta spår i livet. Det ska vara lätt att få vägledning mitt i livet. Studie- och yrkesvägledare kan visa vägen till bristyrken och motverka könsstereotypa utbildningsval.

Yrkesprogrammen måste dimensioneras rätt

Efterfrågan på arbetskraft och kompetens skiljer sig åt över landet, därför måste utbildningarna anpassas efter behoven på arbetsmarknaden. För att lyckas med det krävs kontinuerliga analyser av arbetsmarknadens behov, både på lång och kort sikt. Men även ur ett regionalt och nationellt perspektiv. Dimensioneringen av yrkesutbildningarna måste sedan bland annat vila på dessa analyser.

Inför branschråd

För att kvalitetssäkra utbildningarna och anpassa dem efter behovet på arbetsmarknaden behöver branscherna få ett ökat inflytande över innehållet. Därför bör det inrättas regionala och nationella branschråd, där de nationella har olika branschinriktningar.

Sammantaget kommer dessa förslag kraftigt förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Fler företag kommer hitta rätt kompetens, och fler personer kommer att få en anställning som passar intresse och kompetens.

Therese Guovelin, LOs förste vice ordförande
Magnus Wallerå, avdelningschef kompetensförsörjning Svenskt Näringsliv