Fråga facket Fråga facket

Hur fungerar a-kassan – för den enskilde och hur lite får du?

Rapport Ett viktigt ben i den nordiska välfärdsmodellen är principen att försäkringar mot sjukdom, ålderspension och arbetslöshet är kopplade till inkomsten. Denna modell har varit mycket framgångsrik i att skapa både hög sysselsättning och jämlikhet. Trots det har Sveriges arbetslöshetsförsäkring urholkats kraftigt. LO släpper i dag en rapport som visar hur arbetslöshetsförsäkringen försämrats på en rad fronter.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Foto: Lars Forsstedt

Försämringarna av a-kassan har skett på flera fronter

Sveriges arbetslöshetsförsäkring har urholkats kraftigt sedan början på 1990-talet. Under 1990-talet skedde urholkningen med hänvisning till idén att vi behövde stärka statsfinanserna. Under 2000- och 2010-talen har urholkningen fortsatt, trots starka statsfinanser.

De mest genomgripande försämringarna av arbetslöshetsförsäkringen genomfördes av högerpartierna i regeringsställning 2006-2010. Ersättningsgraden började trappas ned med tiden i arbetslöshet, vilket innebar en kraftigt försämrad ekonomi för långtidsarbetslösa. Den ersättningsgrundande inkomsten baserades på de senaste tolv månadernas arbete i stället för de senaste sex månadernas arbete, vilket sänkte ersättningen för de som ny- eller återetablerade sig på arbetsmarknaden. Det blev också svårare att kvalificera sig till att få ersättning överhuvudtaget.

Samtidigt har taket för hur hög ersättning en arbetslös kan få inte följt löneutvecklingen, vilket lett till att ersättningen sjunkit till nivåer långt under de 80 procent av lönen som ersättningsgraden för löntagare är på pappret. Innan Covid-pandemin hade Sverige halkat långt ned i en landjämförelse när det kom till arbetslöshetsförsäkringens generositet. Sedan dess har tillfälliga förstärkningar gjorts. Men förstärkningarna är tyvärr inte tillräckliga och dessutom just tillfälliga.
Rapporten presenterar förslag som skulle stärka både löntagarnas trygghet och arbetslöshetsförsäkringens positiva samhällsekonomiska effekter. Tre av förslagen är:

  • Ersättningen bör inte trappas ned med tiden i arbetslöshet. Långtidsarbetslösa är en ekonomiskt utsatt grupp som behöver mer stöd, inte en försämrad ekonomi, för att åter komma i arbete.
  • Den ersättningsgrundande inkomsten bör beräknas på 6 i stället för 12 månader. Fler arbetslösa kommer då vara försäkrade för den arbetstid de faktiskt haft.
  • Ersättningstaket bör höjas så att 70 procent av löntagarna kan få 80 procent av lönen i ersättning vid arbetslöshet. De första hundra dagarna av arbetslöshet bör taket dessutom vara på en sådan nivå att 80 procent av löntagarna kan få 80 procent av lönen i ersättning.

Rapporten Hur fungerar a-kassan – för den enskilde och hur lite får du? (pdf)

Rapporten är författad av LOs arbetsmarknadsexpert Niklas Blomqvist som du kan läsa mer av på LO Bloggen.