Fråga facket Fråga facket

Ihåligt argument för höga vd-löner

Ekonomi Näringslivstopparna tjänar 54 gånger så mycket som en industriarbetare. Klyftorna i Sverige ökar snabbast i hela OECD. Topparnas enda argument är att de konkurrerar på en global scen vilket rapporten visar inte är sant.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Karl-Petter Thorwaldsson, Jeanette Bergström och Anna Almqvist.
LO presenterar Makteliten - klyftorna större än någonsin Foto: Christina Jonsson

En vd-lön motsvarar 54 industriarbetares lön

I 16 år har LO redovisat inkomstskillnaderna mellan vanliga löntagare och 200 positioner i samhället. De representerar 7 olika branscher. LO-ekonom Jeanette Bergström har för elfte gången tagit fram rapporten Makteliten – klyftorna större än någonsin som visar att en vd-lön motsvarar 54 industriarbetarlöner 2015.

- Vårt urval representerar ett tvärsnitt i samhället. Det är inte de positioner som tjänar mest utan de som bestämmer. Den största gruppen är näringslivet. 1980 var inkomstskillnaderna allra lägst.

Karl-Petter Thorwaldsson konstaterade att Inkomstskillnaderna har accelererat de senaste åren och är nu större än någonsin.

- Maktelitrapporten är ett bra sätt för oss att visa vilken stor skillnad det är mellan den utveckling vi har i Sverige och den debatt vi har i Sverige. I debatten sägs att lönerna är så pass sammanpressade och att vi inte har några skillnader, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

I Sverige ökar klyftorna snabbast i OECD

I praktiken börjar Sverige sticka ut som ett land med stora skillnader och Sverige är det land i hela OECD där inkomstskillnaderna ökar snabbast. Sverige är fortfarande inte sämst men LO vill se en mer jämn inkomstfördelning medan debatten i Sverige handlar om sänkta löner.

- I debatten kräver just nu näringslivstopparna att vi behöver större lönespridning i Sverige. Vi har jämfört lönen mellan ett vanligt LO-yrke i hotell och restaurangbranschen där en vuxen person på heltid tjänar runt 20 000 kronor i månaden med dem som debatterar detta högljutt. En näringslivstopp tjänar 77 gånger mer.

Då handlar det om 77 gånger mer än dem som jobbar heltid. 50 procent av LO-medlemmarna, främst kvinnor, jobbar deltid.

Vi ser ett globalt mönster

Det är märkligt att debatten alltid kommer från dem som tjänar mycket mer men aldrig reflekterar över sin egen lön i förhållande till dem de pratar om. Det här följer ett globalt mönster.

- Först görs jättelika skattesänkningar för dem med de högsta inkomsterna. Nu har vi debatten om att sänka lönerna med 25-30 procent till en lön på cirka 15 000 kronor men de som för debatten reflekterar aldrig över sin egen lön.

- Jag vill bara understryka att fattigdom är lika skitigt och jävligt i Sverige som i de länder som lever med detta varje dag. Vi kommer att få se stora klasskillnader, anser Karl-Petter Thorwaldsson.

Alla ska kunna leva på sin lön

LO har jobbat med att försöka få upp nivån för dem med lägst löner till en anständig nivå och har en mycket enkel princip.

- Har man ett heltidsjobb ska man kunna leva på sin lön utan bidrag. Vi kommer alltid att slåss för att våra medlemmar ska kunna leva på sin lön, oavsett var de kommer ifrån, konstaterar Karl-Petter Thorwaldsson

- Det är en förskräcklig utveckling och jag vill se att utvecklingen vänder. Det finns ingen anledning att någon ska tjäna 54 industriarbetarlöner. Vi har haft för lite debatt och jag önskar se en debatt bland toppcheferna. Jag tror att de skulle kunna avstå av sin lön, menar Karl-Petter Thorwaldsson.

Allt färre toppchefer har erfarenhet av att leva på låga löner. De tappade markkontakten på 80-talet.

- De har inte upplevt att lönen inte räcker hela månaden och behövt välja mellan att köpa ett busskort och något annat och att tvingas säga nej när barnen vill åka på en utflykt med skolan om det innebär en avgift. Det är en vardag som många, inte minst kvinnliga, medlemmar lever i.

Därför är den här rapporten viktig för att få igång debatten om detta verkligen är rätt väg att gå? Ska vi öka löneskillnaderna ännu mer och ska människor behöva komplettera lön med bidrag?

- Vårt svar är givetvis nej, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Toppdirektörena är inga superstjärnor

Egentligen hörs bara ett enda argument för att näringslivstoppar ska tjäna 54 industriarbetarlöner.

- De jobbar i en global konkurrens. Det argumentet får vi varje år. Om de inte får en lön på denna extremhöga nivå kommer samtliga näringslivstoppar att försvinna från Sverige och Sverige kommer att få sämre direktörer, berättar Karl-Petter Thorwaldsson att det låter.

LO-ekonom Anna Almqvist presenterar ett avsnitt i rapporten som bemöter detta argument.

500 av världens största företags vd-rekryteringar finns med i en kartläggning, varav 11 är kinesiska.

- Av de 489 globala företag vi tittat på har bara 18 av direktörerna rekryterats externt från ett annat land. Det är under 4 procent. Ingen kommer från Sverige.

- Av de 25 största svensk a företagen har endast en extern rekrytering av vd gjorts från ett annat land under de senaste 25 åren. Det var en rekrytering för SAS, ett nordiskt bolag, och medborgaren var dansk.

Det finns heller inga tecken på att det finns en global marknad för direktörer och Anna Almqvist ser ingen ny trend. Främst rekryteras direktörer internt och inom landet.

- Så det handlar inte om en global konkurrens. Det är något annat som ligger bakom näringslivstopparnas höga löner, konstaterar Anna Almqvist.

Läs hela rapporten Makteliten - klyftorna större än någonsin.

Se presskonferensen från presentationen av Makteliten - klyftorna större än någonsin.  

Christina Jonsson
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.