Subventionerat anställda har sämre löner och villkor
Satsningar på subventionerade jobb på mellan 18 och 26 miljarder årligen, motsvarande närmare en halv procent av BNP, gör att Sverige sticker ut internationellt med högst utgifter för denna typ av insatser. Det finns goda argument för detta. Ett är att insatserna påskyndar övergången från arbetslöshet till osubventionerade jobb. Subventionerna riktas till grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden och särskilda svårigheter att få osubventionerade arbeten. Men samtidigt som lönesubventionerna förbättrar etableringen på arbetsmarknaden för många människor, bidrar regelverket och tillämpningen till att segmentering sker, dvs att subventionerat anställda är överrepresenterade i lågkvalificerade yrken i vissa branscher och har sämre löner och villkor än övriga arbetstagare.
Höj lönetaket väsentligt
Ett av rapportens huvudförslag är att regeringens lågt satta lönetak på 20 000 kronor per månad ska höjas väsentligt (lönetaket innebär att arbetsgivaren inte får någon subvention för den del av lönen som överskrider taket). Genom att utvärdera regeringens takförändringar 2017 med hjälp av en så kallad RD-analys (Regression discontinuity design) finner rapporten att det finns ett statistiskt samband mellan lönetaket och lönerna för subventionerat anställda, något som inte har bevisats i en publicerad studie tidigare. Med andra ord kan lönetaket vara en av mekanismerna bakom segmenteringen. Rapporten konstaterar att det låga taket är ett allvarligt hinder för en bredare spridning av subventionerade anställningar till fler branscher och yrken där lönerna normalt är högre. Koncentrationen till de lägst avlönade näringsgrenarna skulle kunna avvärjas om en större del av arbetsmarknaden skulle öppnas upp för anställningar med subventioner.
Ett höjt lönetak är dock långt ifrån hela lösningen på problemen. Därför presenterar rapporten en bred palett av åtgärdsförslag såsom:
- Krav på arbetsmarknadspolitisk prövning även inför beslut om nystartsjobb.
- Förtydliganden i subventionernas regelverk så att löner och övriga villkor blir i nivå med kollektivavtal.
- Förbättrad samrådshantering mellan Arbetsförmedlingen och berörda fackförbund.
- Uppdrag till Arbetsförmedlingen att i bedömningen av lämplighet i en lönesubvention väga in fler aspekter av anställningsförhållanden än hur lönerna förhåller sig till nivåerna i kollektivavtal.
- Bättre förutsättningar för myndigheten att kontrollera oegentligheter och fusk med subventionerade anställningar samt möjligheter att utkräva sanktioner gentemot arbetsgivare som kringgår kraven som ställs.
Bättre etablering och mindre segmentering
Genomförs förslagen ökar träffsäkerheten i de subventionerade anställningarna och samhället får bättre utväxling på insatta resurser. Syftet är att leverera bättre etablering och mindre segmentering på arbetsmarknaden.
Rapporten Etablering eller segmentering – en analys av systemet med subventionerade anställningar (pdf)
Rapporten är författad av LOs arbetsmarknadsexpert Adnan Habibija som du kan läsa mer av på LO Bloggen.