Publicerad i Dagens Arbete 7 februari 2022
Runt om i Sverige ser vi en otrygghet som breder ut sig. Var femte medlem i ett LO-förbund har utsatts för hot eller våld på jobbet. Fyra av tio känner otrygghet på grund av gängkriminalitet. Vi ser också hur arbetslivskriminaliteten breder ut sig. Det handlar om kriminella aktörer i arbetslivet som systematiskt fuskar, bryter mot lagstiftning och utnyttjar arbetare och våra välfärdssystem. Det rör sig om allt från ekonomisk brottslighet till människohandel.
Arbetslivskriminaliteten har förödande konsekvenser för arbetare i Sverige, för företag som sköter sig och för samhället i stort. Arbetare utnyttjas och tvingas arbeta för låga löner, med urusla arbetsvillkor och dålig arbetsmiljö, ofta arbetare från andra länder. Detta i sin tur spiller över på andra arbetstagare vars villkor dumpas av oschysst konkurrens. Företag som gör rätt för sig konkurreras ut av oseriösa aktörer. Vår välfärdsmodell utmanas när skattemedel tänkta att användas till det gemensamma i stället försvinner till kriminella.
De borgerliga partiernas retorik är tuff när det kommer till att bekämpa brottsligheten. Men när det handlar om arbetslivskriminaliteten är utgången en annan. Nedan presenteras tre exempel:
Arbetskraftsinvandringen.
En tydlig orsak till den svåra utsatthet vi i dag ser på arbetsmarknaden är Sveriges internationellt sett ultraliberala lag om arbetskraftsinvandring. Den infördes 2008 av Allianspartierna och Miljöpartiet. Fjorton år senare har vissa av dagens borgerliga partier börjat inse misstaget. Moderaterna och Kristdemokraterna har på vissa punkter närmat sig LO:s och Socialdemokraternas hållning. Men fortfarande hävdar Centern och Liberalerna att Sverige måste låta arbetsgivarna ensamt bestämma om de ska anställa exempelvis köksbiträden, städare, matbud och omsorgspersonal från låglöneländer som Uzbekistan, Bangladesh och Peru. Detta får arbetsgivarna i dag göra efter bara tio dagars annonsering, en ren formalitet då inget företag på tio dagar kan avgöra om lämpliga sökanden finns i Sverige, än mindre om kandidater finns inom EU. LO och Socialdemokraterna kräver att den bristyrkesbedömning som fanns före 2008 återinförs, så att arbetskraftsinvandring enbart tillåts i yrken som saknar sökande som redan har uppehållstillstånd i Sverige. Detta emotsätter sig samtliga borgerliga partier. Samtidigt ökar den svenska långtidsarbetslösheten, inte minst på grund av brist på jobb för kortutbildade nyanlända och utrikes födda.
Arbetsmiljö.
De regionala skyddsombuden har en viktig roll. Deras uppdrag handlar bland annat om att sprida kunskap om hur arbetsmiljön görs säkrare och åtgärda risker för hälsa och säkerhet. De stödjer arbetsgivare att följa arbetsmiljölagen. De arbetar för att alla arbetstagare har en god, säker och trygg arbetsmiljö. De slår larm och tipsar myndigheter när de ser missförhållanden. Ofta är det de som först uppmärksammar regelfusk. I spåren av högerns avreglering och långa entreprenörkedjor har små företag med färre än 50 anställda blivit allt fler. Företagare som inte vill ha insyn av facket försöker hindra anställda från att organisera sig fackligt. På så sätt kan de stänga ute de regionala skyddsombuden. När regeringen 2020 la fram ett förslag om att regionala skyddsombud skulle ges utökad tillträdesrätt och möjlighet att besöka arbetsplatser där det inte fanns fackliga medlemmar sa högern nej. De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna gjorde gemensam sak och röstade ned förslaget. Det de gjorde var att rösta bort allas lika rätt till en god arbetsmiljö och motarbetade fackets möjligheter att agera mot oseriösa företag.
Avregleringar.
Borglighetens iver att öppna upp offentlig sektor för privata företag har släppt in kriminella aktörer i välfärden, där de inte bara bryter mot lagen utan också gör det på skattebetalarnas bekostnad. Bland annat har det avslöjats systematiskt fusk av företag inom hemtjänst och personlig assistans. Kombinationen låg upptäcktsrisk och god möjlighet till ekonomisk vinning attraherar organiserad brottslighet enligt en myndighetsgemensam rapport av Nationellt underrättelsecentrum 2020. I förenklingarnas namn har man även släppt på kontroller för företag, såsom när Alliansregeringen avskaffade revisionsplikten för små aktiebolag. Bakom ord som fri företagsamhet, minskad administration och entreprenörskap gömmer sig högerreformer som underlättar brottslighet. Arbetslivskriminaliteten måste bekämpas med samhällets fulla styrka. Straffen måste skärpas och brotten prioriteras av polisen. Myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet måste fortsätta och sekretesshinder som försvårar samverkan måste bort. Regler kring arbetskraftsinvandringen behöver skärpas för att stärka arbetstagarens ställning. Skyddsombudens ställning måste stärkas.
Lyssna på de myndighetsexperter och fackligt aktiva som ser problemen varje dag. För att ta en storstädning mot fusk, utnyttjande och organiserad brottslighet på svensk arbetsmarknad krävs breda tag och system som från grunden bygger på ordning och reda.
Susanna Gideonsson, LOs ordförande