Arbetsliv och arbetsmarknad omstruktureras i rask takt. Globaliseringen har skärpt den internationella konkurrensen och lett till en ökad rörlighet. Både arbetskraft och företag flyttar allt oftare. Digitaliseringen och robotisering har förändrat produktionen av både varor och tjänster och skapat en grund för e-handel och transportsystem där datorer kontrollerar logistiken. Arbetsuppgifter och arbeten har försvunnit men nya har tillkommit.
Framgångsrecept: ta tillvara de anställdas erfarenheter
De företag som klarar sig bäst i omställningen och som anställer flest är de som anammar den nya tekniken. Avgörande är emellertid att företagen tar tillvara på de anställdas erfarenheter och kompetens, särskilt när organisationen och processerna ska förnyas. Detta visar inte minst det europeiska forskningsprojektet QuinnE där sociologer från Lund ingått.
Det skapar också en bättre förberedelse för kommande omstöpningar. Förändringarna fortsätter och det enda som vi vet säkert är att det framtida arbetslivets innehåll och form är osäkert.
Fler äldre betyder ökat behov av vård och omsorg
En annan avgörande förskjutning är befolkningens sammansättning. Både i Sverige och i flera andra västländer kommer andelen äldre att öka medan andelen i sysselsättning kommer att minska. Det kommer bland annat innebära ökade behov inom vård och äldreomsorg, men också krav på ett effektivt arbetsliv för att klara alla uppgifter som ska utföras.
Starka fack gör skillnad
Arbetslivets och arbetsmarknadens förändring beror emellertid inte enbart på globalisering, ny teknik och demografi. Även maktförhållandena i arbetslivet och på arbetsplatserna kommer att ha en avgörande betydelse för hur det utvecklas. Med starka fackföreningar kommer arbetslivet att se annorlunda ut än med svaga fackliga organisationer.
Livslångt lärande ska ge nya möjligheter för alla arbetstagare
Ett av de fackliga kraven är redan i dag att kompetensutveckling ska komma fler arbetstagare till del. Det är nödvändigt för att klara behoven i ett föränderligt arbetsliv. Därför är det avgörande att det livslånga lärandet ger alla arbetstagare möjligheter. Särskilt stor betydelse har lärandet i arbetet med lärande arbetsorganisationer och en återkommande validering av de anställdas kunskaper. I dag blir arbetstagare i LO-yrken missgynnade, de har mindre tillgång till både kompetensutveckling på arbetsplatsen och till utbildning i offentlig regi. Det riskerar att förstärka de rådande tendenserna till ett alltmer polariserat arbetsliv.
Fortlöpande kompetensutveckling och lärande organisationer skapar mer motiverade arbetstagare och det får stor betydelse för kvaliteten på det arbete som utförs. Det gäller bland annat inom omsorgsarbeten där den emotionella kontakten mellan arbetstagare och brukare har avgörande betydelse för verksamhetens standard.
Reformer för en likvärdig skola och ett jämlikt arbetsliv
En politik för ett rättvisare arbetsliv börjar redan i grundskolan. Under det senaste årtiondet har likvärdigheten försämrats i den svenska skolan. Föräldrarnas utbildningsnivå fått allt större betydelse för barnens resultat. Det innebär att sociala klyftor successivt förstärks. För att inte LO-grupperna åter igen ska bli de stora förlorarna behövs reformer som gör en mer likvärdig skola och ett mer jämlikt arbetsliv möjligt.
LO Play: Innovation och arbetskvalité - vad krävs för att lyckas?
Det internationella forskningsprojektet Quality of jobs and innovation generated employment outcomes (QuInnE) har sedan 2015 bedrivit forskning i sju europeiska länder för att undersöka hur innovation, arbetskvalitet och anställningsform samspelar. Forskningsstudien har även tittat på samspelets inverkan på social integration och ojämlikhet på arbetsmarknaden. Resultatet av studien presenteras av Chris Mathieu, docent i organisations- och arbetssociologi, Lunds universitet. 28 november 2018.